Förlossningsvården måste bli mer jämlik i landet. Det är partierna bakom Tidöavtalet överens om sedan tidigare. Det tydliggjorde de också i december när de utvidgade Socialstyrelsens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för förlossningsvården till att även omfatta stöd för den kliniska verksamheten.
På tisdagen markerade de återigen hur viktig en förbättrad förlossningsvård är, när sjukvårdsministern, vice statsministern och SD:s socialpolitiske talesperson höll presskonferens i ämnet.
De tryckte på att tillgången till eftervård är för otillräcklig och ojämlik, och att kompetensförsörjningen – i synnerhet barnmorskor – är en stor utmaning.
– Vi har beslutat att vi ska ta fram en nationell plan för förlossningsvården. Det är Socialstyrelsen som får uppdraget att göra det, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
– De behöver inte bara ta fram en allmän plan, utan den måste innehålla nationella mål – indikatorer och mått som gör att vi kan följa hur det går.
Planen ska bli ett stöd till regionerna för ett systematiskt förbättringsarbete. Och satsningen kan också ses som ett sätt att »förstatliga« vården, i bemärkelsen mer statlig styrning.
– Vi är överens, de fyra samarbetspartierna, att vi ska ha en ökad statlig styrning av sjukvården, sa energi- och näringsminister och vice statsminister Ebba Busch (KD).
Och fortsatte:
– Vi är överens om att utreda ett fullskaligt statligt huvudmannaskap för sjukvården, eller ett delvis, och utvärdera det. Men ja, det här är ett första steg till ökad statlig styrning. Och det är en tydlig kursomläggning.
Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 27 januari 2024. Socialstyrelsen får 3,5 miljoner kronor för uppdraget under det här året.
Läs även:
Nytt kunskapsstöd ska ge bättre kontinuitet inom förlossningsvården
Nya riktlinjer: Låt bli »lotusfödsel«
