Forskningens frihet är reglerad i både grundlagen och högskolelagen. Sedan den 1 juli 2021 står det i högskolelagen att den akademiska friheten ska främjas och värnas i högskolornas verksamhet. Det innebär att lärosätenas ledningar ska sätta frågan om akademisk frihet högt på agendan. Det ska finnas en kultur som uppmuntrar fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.

Men hur väl fungerar det egentligen?

Nu har UKÄ fått ett regeringsuppdrag att undersöka det. Enligt ett pressmeddelande från regeringen är syftet att »få en djupare förståelse för universitets och högskolors arbete med att främja och värna akademisk frihet och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning«.

– Akademins styrka ligger i att förutsättningslöst få söka ny kunskap. Därför måste det vara möjligt för forskare och lärare att ställa kontroversiella frågor och presentera oväntade resultat. Det är ytterst allvarligt om forskare och lärare stängs ute från det vetenskapliga samtalet på grund av ordval eller ämnesval. För att vi ska få en bättre förståelse av hur detta ser ut ute på lärosätena ger regeringen nu UKÄ i uppdrag att göra fördjupade fallstudier om akademisk frihet, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i pressmeddelandet.

Granskningen ska göras dels genom fallstudier, dels genom en sammanställning av hur lärosätena arbetar för att säkra den akademiska friheten. Där ska det även finns en internationell utblick. UKÄ ska rapportera resultatet från fallstudierna till regeringen om ett drygt år, den 15 februari 2024, och övriga delar i maj samma år.

Frågan om akademisk frihet blev aktuell förra året i och med debatten om förekomsten av en så kallad cancelkultur — ett slags tystnads- och utpekandekultur – vid svenska lärosäten. I en granskning från tv-programmet Kalla Fakta vittnade flera universitetsanställda om att de blivit utfrysta eller nedtystade i diskussioner om exempelvis rasism eller sexism.

Mats Persson har tidigare flaggat för att frågan bör utredas.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid Karolinska institutet, sa nyligen i en uppmärksammad intervju med Läkartidningen att han tycker att diskussionen om den akademiska friheten delvis har tappats bort.

– En konkret sak som man skulle kunna göra är att föra in mer diskussion kring akademisk frihet för blivande forskare, sa han i intervjun.

2021 fick Jonas F Ludvigsson ta emot en ström av hat och anklagelser om forskningsfusk efter en registerstudie i New England Journal of Medicine, där han drog slutsatsen att förhållandevis få barn i Sverige blev allvarligt sjuka i covid-19 våren 2020, trots öppna skolor. Han upplevde även att många kollegor – forskare och läkare – bidrog till hatet.

Tre gånger inom loppet av två månader anmäldes han för forskningsfusk, men friades senare på alla punkter av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Det gick så långt att han bestämde sig för att både sluta uttala sig om pandemin och forska om covid-19. Jonas F Ludvigsson berättade också att den obehagliga erfarenheten har fått honom att tveka inför att ta sig an kontroversiella ämnen framöver.