Virtuell vårdavdelning liknas vid medicinklinikens förlängda arm

Sedan oktober förra året pågår ett pilotprojekt vid medicinkliniken på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm som regionpolitiker och andra svenska sjukhus nyfiket håller ögonen på. Kan virtuella akutvårdsavdelningar vara en välbehövlig pusselbit i framtidens sjukvård?

I ett rum på medicinkliniken sitter en skärm med en karta över Stockholm med sex markerade punkter. Där bor patienterna som just nu vårdas på medicinklinikens virtuella avdelning. På några mindre skärmar syns deras vitalparametrar. Specialistläkaren Axel Tomson är i färd med att avsluta dagens rond, som görs genom videosamtal. Rummet vi befinner oss i kallas övervakningscentralen.

Patienterna vårdas först inneliggande på sjukhusets medicinklinik. När det finns en tydlig vårdplan erbjuds de att flytta hem med direktuppkoppling dygnet runt till en sjuksköterska. De är fortsatt inskrivna i den akuta slutenvården, men vårdas hemma på samma vårdnivå genom en kombination av fysiska och digitala besök från läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter. Pilotprojektet drivs i samarbete mellan medicinkliniken och vård- och teknikföretaget Medoma, som står för tekniklösningar, personal och arbetsprocesser.

Hembesök kan genomföras dygnet runt och patienterna får mellan ett och fyra planerade besök per dag beroende på behov.

Ett 70-tal patienter mellan 19 år och 95 år har vårdats på den virtuella avdelningen. Intresset för att delta har varit stort, ungefär 95 procent av patienterna har tackat ja. Snittvårdtiden har hittills varit fyra dagar.

På medicinkliniken finns den patientansvariga läkaren och verksamhetschefen Gunilla Wahlström, som beskriver arbetssättet som att sjukhuset blir överläkaren och Medoma underläkaren. Den virtuella avdelningen har hela sjukhusets resurser och kompetens i ryggen.

– Det här är som en förlängd arm av medicinkliniken.

Arbetssättet finns på flera håll i Australien och USA. Johns Hopkins Hospital, ett privat non profit-sjukhus som ligger i Baltimore USA, jobbar till exempel med en liknande modell. Internationell forskning har visat på flera fördelar – många patienter tycker om att vara hemma och sjukhusrelaterade komplikationer minskar.

– Det finns många studier som visar att tillfrisknandet går snabbare om man är i en miljö där man mår bra. Det är också mindre risk för fall och vårdsrelaterade infektioner, säger Gunilla Wahlström.

Nu är frågan om det fungerar i Sverige.

Medoma startades 2021 av bland andra kardiologen Mikael Kastengren och Henrik Bjärtun som är specialist i internmedicin. För Henrik Bjärtun är Capio S:t Görans sjukhus välbekant mark. Han har arbetat som läkare och chefläkare för digitala vårdsystem på sjukhuset i tio år innan han sa upp sig för att grunda Medoma.

– Det handlar framför allt för att försöka göra det bättre för patienterna. Det här ska inte ersätta traditionell sjukhusvård, utan är ett komplement som kan användas när det passar i vårdförloppet. Patienterna får samma behandling, diagnostik med bibehållen kvalitet och patientsäkerhet, säger Henrik Bjärtun som har rollen som chefläkare på Medoma.

Att bygga upp den virtuella avdelningen har inneburit ett jättejobb, konstaterar han.

– Det kräver mycket logistik och planering för att få detta att fungera i full skala. Vi har lärt oss jättemycket de här månaderna, säger han.

Medoma hörde av sig till alla Stockholmssjukhus. Men det vara bara Capio S:t Görans sjukhus som nappade.

– Vi har en kultur av att hela tiden arbeta med förbättringsarbete, så det kändes naturligt att vara med och utveckla vården i regionen. Vi står för nya utmaningar i samhället med en åldrande befolkning och vårdplatsbrist och måste hitta nya innovativa lösningar, säger Gunilla Wahlström.

Inför starten på piloten har sjukhuset och Medoma gjort omfattande risk- och konsekvensanalyser, detaljerade inklusions- och exklusionskriterier och nya rutiner.

– Det är ingen quick-fix utan krävs ett enormt utvecklingsarbete. Det innebär förändrade arbetssätt och kräver att lite annorlunda sätt att tänka. Jag tror inte alla kan vårdas i hemmet. Men för rätt patient vid rätt tillfälle är det bra, säger Gunilla Wahlström.

Det finns likheter med mobila vårdteam och avancerad sjukvård i hemmet, ASIH. Men den stora skillnaden är enligt Gunilla Wahlström och Henrik Bjärtun att det är patienter som annars skulle ha legat på medicinkliniken och fortfarande är inskrivna där. Det är en ny vårdform, men ingen ny vårdnivå.

– Man kan däremot tänka sig att några av våra patienter skulle kunna bli aktuella för ASIH när de skrivs ut från oss, säger Gunilla Wahlström.

Hur har pilotprojektet fungerat hittills?

– Vi har fått väldigt positiv återkoppling från patienterna och även från medarbetarna här och på Medoma. Sedan är det som alltid gupp på vägen, säger Gunilla Wahlström.

– Vi är jättenöjda. Det har blivit ett bra samarbete med medicinkliniken och S:t Göran. Vi gör verkligen detta tillsammans. Och vi är superglada över hur nöjda patienterna är. Det var det vi hoppades på, inflikar Henrik Bjärtun.

De ser många fördelar med arbetssättet. Det frigör platser från sjukhuset, samtidigt som många patienter mår bättre av att vara hemma.

– Patienten får vara omgiven av nära och kära. De äter ofta bättre, sover bättre, rör sig mer och kan leva ett så normalt liv som möjligt under de förutsättningarna att de är drabbade av ett akut sjukdomstillstånd, säger Henrik Bjärtun.

De ser även fördelar för personalen. I framtiden finns planer på att medicinklinikens fasta personal ska kunna åka ut till patienterna.

– Vi är gäster i patientens hem och får se hela patienten på ett annat sätt. Många medarbetare tycker det är ett roligt sätt att arbeta på, säger Henrik Bjärtun.

Hittills har de inte sett några konkreta nackdelar, enligt Gunilla Wahlström.

Enstaka patienter har fått skickas tillbaka till sjukhuset eftersom det inte har fungerat att vårda dem hemma. Men för den stora majoriteten har det fungerat väl.

För vilka patienter passar det?

– I princip alla. Det handlar inte så mycket om diagnos som när i vårdtillfället, säger Henrik Bjärtun.

Pilotprojektet ska pågå i ett halvår. Medicinska resultat, patientnöjdhet och ekonomi ska utvärderas inom ramen för ett forskningsprojekt. I februari kommer de första resultaten att presenteras.

På ett seminarium förra året beskrev Sara Pütsep, innovationsansvarig i Region Stockholm, det som ett sätt att se hur långt det går att stretcha den avancerade sjukvården i hemmet. Karolinska universitetssjukhusets sjukhusdirektör Björn Zoëga sa vid samma seminarium att han framför allt tror att sättet att arbeta på kan leda till en tryggare övergång från den sista dagen på sjukhuset till utskrivning.

När den virtuella avdelningen presenterades i Almedalen i somras sa Elin Karlsson från Sjukhusläkarna att det är roligt att initiativet kommer från läkare som sett ett problem och en möjlig lösning. Men hon tror inte att det blir någon «hallelulja-lösning».

En vanlig fråga är om det skulle bli billigare. Peter Holm, VD på Capio S:t Görans sjukhus, har tidigare sagt att han inte ser någon stor besparingspotential, utan att vinsten snarare ligger i att det blir bättre för patienterna.

Henrik Bjärtun hoppas att virtuella avdelningar blir en viktig pusselbit i framtidens sjukvård och tror det kan vara ett resurseffektivt sätt att bedriva vård på.

– Visionärt kan man tänka sig att det blir billigare i stället för att behöva bygga nya sjukhus. Internationellt ser man också att det ger ett minskat antal sjukhusrelaterade komplikationer och färre återinläggningar. Det är också viktiga parametrar, säger Henrik Bjärtun.