Mikael Hansson, universitetslektor i civilrätt med inriktning mot arbetsrätt, vid Uppsala universitet, är tveksam till om regionen har tillräckligt på fötterna för att begära att Gustav Backlund ska sluta som smittskyddsläkare. Men han påpekar samtidigt att han inte är helt insatt i de senaste turerna i fallet.
Den första förklaringen från regionen var, enligt Gustav Backlund, att domen mot honom har rubbat förtroendet för honom i rollen som smittskyddsläkare. Mikael Hansson tycker det är tveksamt om det håller arbetsrättsligt.
– I det här fallet har jag svårt att se att arbetsgivaren har skäl att begära att han ska sluta som biträdande smittskyddsläkare, säger han och påpekar att påföljden för brottet, dagsböter, tillhör de allra lägsta straffen på straffskalan.
Om en arbetsgivare vill att någon ska lämna en tjänst har arbetsgivaren alltid bevisbördan och måste därmed vara beredd att lägga upp skälen för det på bordet, påpekar Mikael Hansson.
Det finns ett berättigat intresse hos arbetsgivaren att få veta vad en anställd gör på fritiden, men exakt var gränsen går för när det man gör på fritiden kan påverka arbetet är svårt att säga, enligt honom.
– Alla regler och principer måste vara övergripande för att kunna täcka många fall. Därför måste man till exempel bedöma varje läkare och varje engagemang för sig, säger han och tillägger:
– Men gränsen kan i alla fall inte automatiskt gå vid att man blir dömd för ett brott eller deltar i brottslig verksamhet. Det måste också finnas en någorlunda koppling till arbetet och beror även på vilket brott det är.
Han tycker fallet i Dalarna är intressant arbetsrättsligt och förstår att det väckt mycket reaktioner. Gustav Backlund har fått stort stöd från läkarhåll.
– Det kan bero på både just att man delar hans klimatengagemang, och för att det sätter fingret på relationen mellan arbetstid och fritid och vad man får göra och inte får göra utan att behöva riskera konsekvenser, tror Mikael Hansson.
Finns det någon lärdom att dra av det här fallet tycker du?
– För det första kan man konstatera att det inte är bra att sätta arbetstagare i mer eller mindre ultimatumliknande situationer med kort varsel utan att de får någon tid att förbereda sig eller ta med ett fackligt ombud, säger Mikael Hansson.
En annan lärdom tycker han är att arbetsgivare bör funderar över hur man exempelvis ser på medarbetares klimatengagemang, och ha en öppenhet och tydlighet kring det på arbetsplatsen.
– Ofta har arbetsgivare nog inte funderat över saker som om man välkomnar att medarbetare är engagerade i klimatorganisationer som sysslar med civil olydnad som kan sluta i brottmål. Har man tänkt till och fört en dialog om det tror jag att man kan undvika att det blir så smärtsamt som det blivit i Gustavs fall.
Som anställd tycker han också det kan vara klokt att informera arbetsgivaren om man har ett starkt engagemang – exempelvis om man sitter i styrelsen – för en rörelse som bedriver civila olydnadsaktioner.
Läs mer:
Smittskyddsläkaren får ursäkt – miljöaktivister kräver uppbackning
Dömd smittskyddsläkare vägrar avgå: »En principfråga«
Region Dalarnas vändning: Ogiltigt avtal bakom Backlund anställning
Bakgrund
Som Läkartidningen tidigare har berättat dömdes Gustav Backlund runt jul för olaga intrång efter en klimataktion som han deltog i före han blev biträdande smittskyddsläkare. Efter det kallades han till ett möte där han uppmanades att säga upp sig. Han krävdes på besked redan dagen efter, fick inte veta vad mötet skulle handla om i förväg och erbjöds inte heller att ta med ett fackligt ombud. Han vägrade säga upp sig och kopplade in Läkarförbundet, varpå förhandlingar inleddes.
Regiondirektören i Dalarna har senare bett om ursäkt för hur processen skötts. Men turerna har fortsatt och regionen hävdar att hans anställningskontrakt är ogiltigt. I nuläget pågår förhandlingar mellan läkarföreningen i Dalarna och regionen.
