Jonas F Ludvigsson understryker att han inte har några hårda data att luta sig mot, men han vill ändå göra läkare i Sverige uppmärksamma på sina misstankar om att årets influensa kan slå extra hårt mot såväl hjärnan som hjärtat hos barn.

– Jag tycker att vi hos oss i Örebro ser fler barn som är svårt sjuka i influensa just nu. Jag har en känsla av att årets influensa kan ge mer neurologisk påverkan än vad som brukar vara fallet. Det kan yttra sig som kramper, personlighetspåverkan eller medvetandepåverkan – alltså typiska encefalittecken.

I vanliga fall är det i första hand herpesencefalit eller bakteriell meningit man brukar misstänka och behandla vid den typen av symtom, konstaterar han.

– Men just nu tycker jag att man omedelbart ska misstänka influensaencefalit om man får in ett svårt sjukt barn med feber och oklara symtom. Jag tycker också att man ska överväga att sätta in Tamiflu hos svårt sjuka barn redan innan man har fått svar på eventuella virusanalyser, säger Jonas F Ludvigsson.

Den senaste tiden har han också noterat ovanligt många barn som har haft kraftiga smärtor i vadmusklerna, precis som under influensasäsongen 2001.

Det är känt att influensa kan orsaka muskelinflammation, så kallad myosit, men det som oroar honom är inte själva påverkan på vadmuskulaturen i sig – de barn som drabbades under influensasäsongen 2001 blev så småningom helt återställda, enligt en artikel i Läkartidningen.

– Jag har en stark misstanke om att årets säsongsinfluensa slår extra hårt även mot annan muskulatur: hjärtmuskulaturen. Det kan få väldigt svåra konsekvenser för barn, med hjärtmuskelinflammation och rytmrubbning ­– och potentiellt sett död, säger Jonas F Ludvigsson.

Om ett barn kommer in väldigt svårt sjukt med sepsisbild tycker han att man just nu ska fundera om det kan röra sig om influensa, och om så kallad perimyokardit, som är en kombination av hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation. Även där skulle han just nu överväga att sätta in Tamiflu innan han fått svar på virusanalyserna.

– Hos barn med väldigt svår influensa som kräver sjukhusvård kanske man i vissa fall ska överväga EKG eller ekokardiokrafi.

Han betonar att det kan finnas flera förklaringar till den bild som han tycker sig se just nu.

– Det kan vara så att vi har en elakare influensavariant i år, eller så beror det bara på att väldigt många barn är sjuka i influensa just nu, så att toppen av isberget – där vi har de svårast sjuka – blir större.

Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att barn och ungdomars immunförsvar reagerar annorlunda på infektioner i dag, efter att de varit i stort sett infektionsfria under 2020 till 2022 då många varit väldigt noggranna med att stanna hemma vid minsta förkylning.

Han utesluter inte att det finns fall som har gått under radarn runt om i landet.

– Men jag utesluter inte heller att det är en tillfällighet att vi i vår region sett fler svåra influensafall jämfört med Sverige som helhet. Det kan ju också vara så att den ökning som jag tycker mig ha sett kommer senare i andra delar av landet, eller att den redan har passerat, säger Jonas F Ludvigsson.

Han vill också rikta en uppmaning särskilt till distriktsläkare att vara extra uppmärksamma på invasiva grupp A-streptokocker, iGAS, hos barn. Dödsfall har rapporterats från flera europeiska länder.

Dagens riktlinjer säger att man bör behandla med antibiotika vid tonsillit som beror på grupp A-streptokocker.

Jonas F Ludvigsson befarar dock att det finns en risk att streptokocktestet prioriteras bort, nu när smittspridningen av flera olika virus är hög och många barn kommer till vårdcentralen med feber.

– Vi har haft svåra fall av grupp A-streptokocksjukdom även i Sverige. När barn kommer till primärvården med hög feber och ont i halsen så bör man tänka på streptokocker. Om det är grupp A-streptokocker bör man behandla.