Under 2021 tog nära 1 200 människor sitt liv. Många var barn under 18 år.
– Regeringen avser att stärka arbetet på området. Ett led i det är att vi fattat beslut om direktiv till en särskild utredare som ska se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området, särskilt frågan om en haverikommission vid självmord, sa socialministern Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.
– Det handlar om att bland annat socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, polis tillsammans med andra relevanta aktörer ska granska vad som hänt och vad som kan ha brustit i samhällets skyddsnät när någon har tagit sitt liv, fortsatte ministern.
På tisdagen utsågs den tidigare riksdagsledamoten Emma Henriksson (KD) till särskild utredare.
– Varje gång den psykiska ohälsan leder till det yttersta, att en person avslutar sitt liv, är det en konsekvens av en sjukdom. En konsekvens som vi förhoppningsvis skulle kunna förebygga.
I hennes uppdrag ingår att analysera och lämna förslag på en ordning för breda händelseanalyser efter suicid, en så kallad haverikommission, analysera regelverken för hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete.
Läkartidningen har tidigare berättat att det finns ett växande politiskt stöd för att se över sekretesslagstiftningen för att kunna göra bredare utredningar efter självmord.
I somras gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vårdens utredningar av självmord och självmordsförsök. Bakgrunden till det uppdraget handlar om att antalet anmälningar av vårdskador som rör självmord har minskat kraftigt över tid – trots att alla självmord eller självmordsförsök ska anmälas om det finns skäl att tro att de hade kunnat undvikas genom patientens tidigare kontakt med hälso- och sjukvården.
Nyligen pekade Socialstyrelsen i en rapport på brister i samordningen med ambulanssjukvården och andra blåljusaktörer, till exempel vid hotande suicid.
Läs också:
Suicid skiljer sig från andra vårdskador
