Den förra rödgröna regeringen skrev i fjol ett utkast till proposition, där partierna föreslog att kravet på anslutning till den nationella läkemedelslistan sköts fram från den 1 maj 2023, till den 1 december 2025. Bakgrunden är att regionerna och leverantörerna av journalsystem inte skulle mäkta med att koppla sina system till den nationella läkemedelslistan i tid.
Och nu har den nuvarande regeringen gått på samma spår. I samband med torsdagens regeringssammanträde, överlämnades en klar proposition till riksdagen, vilken föreslår att den obligatoriska anslutningen till läkemedelslistan flyttas fram 1,5 år.
Den nationella läkemedelslistan aktiverades 2021. Då slog man också på en så kallad transformator. Den flyttar automatiskt förskrivningsdata från journalsystemen till nationella läkemedelslistan, så att förskrivarna kan fortsätta att arbeta som vanligt i sina respektive system, även om dessa faktiskt inte anslutits till listan.
Enligt nuvarande lag – vilken ska ändras genom regeringens proposition – ska alla regioner vara anslutna i år, och i samband med det skulle transformatorn stängas av. Men regionerna och leverantörerna av journalsystemen har alltså protesterat och sagt att det är omöjligt. Det gäller inte minst då flera regioner är i färd med att byta ut sina journalsystem.
Som Läkartidningen berättade i mitten av september, har regionerna uppskattat att det tidigaste datumet för att alla ska kunna läsa och skriva i systemet, är den 1 januari 2028. Några regioner vill till och med vänta till 2030. Men så långt vill alltså inte regeringen gå.
I den tidigare regeringens utkast till proposition stod att det skulle vara »svårt att motivera för patienter, patientorganisationer och berörd vård- och apotekspersonal att de flesta nyttor med nationell läkemedelslista skulle dröja till 2028 eller 2030«.
Läs även:
Senarelagd läkemedelslista kostar 100 miljoner – regioner kan få betala
Chefläkare varnar för stora risker med läkemedelslistan
