Louise Laurell, överläkare i barn- och ungdomsmedicin. Foto: Skånes universitetssjukhus

I dag har åtta regioner permanenta tvärprofessionella barnskyddsteam (se faktaruta nedan). De olika regionernas team skiljer sig något åt i sina uppdragsbeskrivningar, men alla stödjer vårdpersonal i frågor som rör utsatta barn och familjer. Det kan till exempel handla om barnmisshandel, våld i nära relation, och försummelse. I teamen finns alltid barnläkare.

– Teamen har successivt blivit fler och fler. Men det går inte med den hastighet jag hade önskat. Det är ju så med det regionala självstyret: varje region får initiera en egen process, säger Louise Laurell.

Hon är överläkare i barn- och ungdomsmedicin och medicinskt ansvarig för barnskyddsteamet vid Skånes universitetssjukhus. Hon är också styrelseledamot och tidigare ordförande i Barnläkarföreningens delförening »Barn som far illa«.

–  Det styrelsen i »Barn som far illa« gör, är att försöka stötta de kollegor som hör av sig och vill skapa ett team.

En region där läkare och hälsoplanerare gått samman för att försöka bilda ett barnskyddsteam är Västerbotten. En av initiativtagarna är barnhälsovårdsöverläkare Camilla Fahlgård. Hon berättar att enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, görs varje år hundratals anmälningar om misstänkta brott mot barn i Umeå varav en stor del gäller barnmisshandel.

– Men jag ser väldigt lite av det här i mitt arbete som läkare. Och vi vet ju att det anmäls väldigt få fall i sjukvården. Därför väcktes funderingarna hos mig om behov av Barnskyddsteam för att öka medvetenheten och kunskapen om barn som far illa.

– Det är en viktig uppgift för oss i vården att se de här barnen och deras behov för att ge dem det professionella och kunniga bemötande som de behöver och har rätt till. Och det skulle vi kunna göra bättre med ett barnskyddsteam i Västerbotten.

Hon lyfte frågan på jobbet och samlade en skara likasinnade. Tillsammans bildade de en arbetsgrupp som ska försöka underlätta processen för ett politiskt beslut om att tillföra resurser. För det tror hon behövs.

– Barnskyddsteamen har en omfattande verksamhet på så många olika plan. Så som jag förstått av de barnskyddsteam som redan finns på andra håll, är teamen för personellt krävande för att man ska kunna ta resurserna ur befintlig verksamhet, säger Camilla Fahlgård och påpekar att barnskyddsteamen blir ett kunskapscentrum för regionen.

Även om inte riktigt hälften av regionerna har infört barnskyddsteam, tycker Louise Laurell att ämnet har kommit upp på dagordningen och börjat få fäste. Och frågan om »abusive head trauma« (AHT; tillfogad skallskada), som tidigare varit särskilt infekterad, har svalnat något till förmån för mer samtal mellan medicinska specialiteter och myndigheter. På det området bildades ett nätverk för läkare i olika specialiteter för drygt ett år sedan, vilket kan användas för komplexa patientfall och vidareutbildning.

– Det är förhoppningsvis början till ett skifte i Sverige – vi har en saklig diskussion kring de här väldigt svåra frågorna. Det händer mycket positivt inom barnrätts- och barnskyddsområdet, säger Louise Laurell.

Hon menar att det är ett annat Sverige i dag jämfört med tidigare, präglat av att barnkonventionen är lag. Det har skapat en normförskjutning där barnens röst väger tyngre än tidigare. Ny lagstiftning från 2021 gör det även straffbart att låta barn bevittna brott såsom våld eller övergrepp. Det gör att barn inte bara är passiva vittnen utan också kan vara målsägare i rättsprocesser.

Därtill överlämnades en utredning till regeringen nu i januari, vilken föreslår åtgärder för att bekämpa våld mot barn. Bland förslagen finns ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen om att hälso- och sjukvården ska samverka med polis, åklagare och socialnämnd när barn deltar i en brottsutredning med anledning av misstanke om utsatthet för våld.

Och när det gäller barnmisshandel är det ett område där Socialstyrelsen utreder behovet av nationell högspecialiserad vård. Just nu efterfrågar myndigheten sakkunniga på området.

– Det är nationellt mycket på gång i positiv riktning, säger Louise Laurell.

Åtta regioner har barnskyddsteam

De regioner som i dagsläget har etablerade barnskyddsteam är Jämtland Härjedalen, Jönköpings län, Skåne, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västra Götalandsregionen och Östergötland.

Svenska barnläkarföreningen och Svensk förening för pediatrisk radiologi har tagit fram nationella riktlinjer och checklistor som ska kvalitetssäkra den medicinska handläggningen av små barn som misstänks ha farit illa:
Checklista för medicinsk utredning och samverkan vid misstänkt misshandel av unga barn 
Svensk förening för medicinsk radiologis riktlinjer för medicinsk utredning vid misstänkt misshandel av unga barn 
Checklista Sexuella övergrepp Barn och unga