Regionrevisorerna i Stockholm har granskat hur vården av barn och ungdomar med ätstörning fungerar och beskriver flera brister i en ny rapport. Ett av problemen är de långa väntetiderna som trots åtgärder från regionens sida kvarstår, enligt rapporten. Hälften av alla barn och ungdomar med ätstörning har fått vänta mer än 30 dagar mellan ett första besök och en fördjupad utredning.
Inflödet är fortfarande mycket högt i den subspecialiserade ätstörningsvården, men väntetiderna har minskat sedan revisorerna genomförde sin undersökning, enligt Mikaela Lithman, verksamhetschef för Stockholms centrum för ätstörningar.
– Köerna har minskat med nästan 40 procent på ett år. Regionen har vidtagit många åtgärder den senaste tiden. Men det är jättebra att revisorerna har gjort sin utredning och dessutom har hälso- och sjukvårdsförvaltningen också en stor egen utredning på gång som skall vara klar i juni 2023.
Pandemin har också lett till att fler barn och unga har drabbats av ätstörningsproblem, som Läkartidningen tidigare rapporterat om. Att tappa sociala sammanhang och vara ensam med sina tankar har påverkat gruppen negativt, förklarar Mikaela Lithman. Dessvärre har trenden inte vänt efter pandemin.
– Det kan handla om en negativ spiral – man kanske har gått längre innan man sökt vård, säger Mikaela Lithman.
Ett annat problem som lyfts i rapporten är bristande kompetens om ätstörning inom primärvården. Husläkarmottagningar som tillfrågats anser inte att patienter med ätstörning går att inkludera i deras uppdrag, samtidigt som den specialiserade vården påpekar att primärvården borde kunna upptäcka flera tidiga fall och även behandla dessa.
»Revisionen anser att det i nuläget inte framgår av nämndens styrning huruvida vård för barn och unga med ätstörningar ingår i husläkaruppdraget och menar att det behöver tydliggöras av nämnden«, står det i rapporten.
Enligt revisorerna behövs det en tydlig »nivåstrukturering« för ätstörningsvården, vilket saknas idag.
Mikaela Lithman berättar att arbetet med detta redan har påbörjats.
– Det diskuteras mycket i dag, vad som ska göras på de olika nivåerna. Vad är det man ska göra på primärvårdsnivå, där man ska kunna ge lågintensiv behandling. Vad innebär det egentligen? Ur min synvinkel är det viktigt med tidig upptäckt och tidig behandling. Vi vet att det ger ett gott utfall.
Även nästa nivå diskuteras, vilka patienter som barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och vuxenpsykiatrin ska behandla och vilka som ska vidare till den subspecialiserade vården.
– Det kan handla om vilken kompetens som finns och också om närheten till vården. Möjlighet till tidiga insatser från subspecialiserad ätstörningsvård, även vid lindrig ätstörning, skulle kunna göra att man undviker ett långdraget förlopp och öka chanserna till framgångsrik behandling, säger Mikaela Lithman.
Nationella riktlinjer är också på gång för ätstörningsvården och väntas bli färdiga i november 2024.
Läs mer:
Efter pandemin – kraftig ökning av patienter med ätstörningar
Fler patienter söker vård för svåra ätstörningar
Två förslag
Revisorernas rapport ger följande två rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:
- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör säkerställa en tydlig nivåstrukturering för vård av barn och unga med ätstörningar.
- Hälso- och sjukvårdsnämnden bör säkerställa tillräcklig kompetens inom respektive vårdnivå utifrån den nivåstrukturering som är under framtagande.
Källa: Vård för barn och unga med ätstörningar
