Regionernas svar på Ivos kritik: Otydliga beslut och orimliga krav

Bristen på vårdplatser har förvärrats år efter år, så pass att patientsäkerheten inte längre kan garanteras. Det sa Ivos generaldirektör Sofia Wallström när hon i januari presenterade det senaste årets djupdykning i situationen på landets sjukhus. Inget av de 27 sjukhus som granskats levde upp till kravet på en god vård och myndigheten krävde därför att alla sjukhus skulle lämna besked om vilka åtgärder man hade vidtagit och planerade att vidta. Läkartidningen har begärt ut samtliga hittills inkomna svar från regionerna och fått ut handlingar och åtgärdsplaner från totalt tio regioner eller sjukhus. Även om många säger sig dela Ivos bild av att vårdplatsbristen är problematisk vänder sig flera mot hur Ivos bedömningar har utförts.

Danderyds sjukhus tillhör de mest fräna i tonen. Enligt Ivos kritikbeslut är det »mer en regel än undantag att rutiner och arbetsbeskrivningar inte kan följas vilket leder till att patienterna inte får eller riskerar att inte få sina behov av vård och omvårdnad tillgodosedda«, vilket sjukhusets vd Christophe Pedroletti och chefläkare Åsa Lindström Hammar motsätter sig:

»Av beslutet går det inte att utläsa varför Ivo landat i slutsatsen«, skriver de och betonar att påståendet inte stämmer. De delar inte heller uppfattningen att »en korridorsplats som ofta är placerad i en stressig, högljudd miljö och utan möjlighet till avskildhet, larmanordning eller övervakningsutrustning inte lever upp till kraven på god vård«. Enligt Danderyds svar är det omöjligt att »kontinuerligt, vid var tid, upprätthålla samtliga patientplatser i en miljö som är helt avskärmad från stress, höga ljud och med möjlighet till avskildhet, larmanordning eller övervakningsutrustning«. Alla patienter har inte heller behov av »dessa orimligt högt ställda förutsättningar«, skriver Christophe Pedroletti och Åsa Lindström Hammar. Även kritiken mot att »rutinerna för omvårdnadsrond och avresekontroll inte används rutinmässigt« sågar de. »Sjukhuset vill förtydliga att detta inte innebär att rutinerna för omvårdnadsrond och avresekontroll inte används alls. Rutinerna följs, om än inte alltid rutinmässigt vid överbelastning«.

Region Västernorrland, som har ett viteshot hängande över sig på grund av vårdplatsbristen vid Sundsvalls sjukhus, intar en mer filosofisk position. I svaret som kom in till Ivo i höstas skriver den tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören Kjell Norman att det i teorin finns möjlighet att åtminstone delvis efterleva Ivos krav på ett exakt antal vårdplatser, genom att göra större schemaförändringar. Ett klart större inslag av helgarbete för sjuksköterskor vore en sådan tänkbar justering. »Men bedömningen har hittills varit att ett sådant vägval skulle innebära en avsevärd risk för att fler medarbetare väljer att avsluta sina anställningar med påföljande risk för ett sammanbrott i kontinuitet och förmåga på vårdavdelningarna. Vi kan inte se annat än att ett snabbt forcerande av en sådan strategi skulle innebära mycket stora patientsäkerhetsrisker«. Kjell Norman skriver också att en långsiktig lösning på vårdplatsbristen tar tid, eftersom arbetssätten måste förändras:

»Regionen som arbetsgivare och huvudman har här ansvaret för en svår avvägning. Annorlunda uttryckt: ska föreläggandet följas till varje pris eller finns det anledning att mer långsiktigt försöka bibehålla och utveckla bemanningen på sjukhusets vårdavdelningar?«

På andra håll är det helt andra delar av Ivos bedömning som man kritiserar. Region Halland ser en diskrepans mellan sin egen statistik och Ivos slutsatser. Regionen nämner bland annat hallänningarnas höga förtroende för sjukhuset, de relativt låga överbeläggningsnivåerna i den somatiska slutenvården och att man har Sveriges lägsta nivå av inrapporterade vårdrelaterade infektioner på sjukhus. I sitt beslut hänvisar inte heller Ivo till frekvent använda svenska källor och dessutom saknas en nyligen publicerad vetenskaplig artikel om vårdplatser och beläggning i Sverige, skriver regionen. Därmed finns risk för »selektionsbias« om Ivo avstått från att göra en systematisk litteraturgenomgång för att underbygga resonemang och slutsatser, menar Region Halland.

Liksom Danderyds sjukhus saknar man också tydlighet kring vad Ivo verkligen menar. Ivo har bland annat kritiserat att patienter inte får omvårdnad i rimlig tid, utan att precisera vad rimlig tid är. Samma problematik återfinns på flera ställen i beslutet:

»Ivos kritik om ’brist på planering och ledning’ upplevs som diffus och svår för Region Halland att förhålla sig till eftersom det saknas beskrivning av vilka brister i planering och ledning som avses«, skriver regionen.

Läkartidningen har bett Ivos presstjänst om en kommentar till kritiken. Eftersom sjukhustillsynen fortfarande pågår vill myndigheten inte gå in specifikt på de svar som har kommit in hittills. »Myndigheten kommer återkomma inom ramen för respektive tillsynsbeslut. Ivo har i nuläget inte sammanfattat de inkomna underlagen och har således inte heller dragit några slutsatser på en övergripande nivå«, skriver presstjänsten.

Läs också:
Norrbottens åtgärder räcker inte – Ivo kräver in vitet