Revisioner i Region Stockholm: Behovsprincipen har inte följts

Fördelas sjukvårdsresurser efter efterfrågan eller behov i Region Stockholm? Det undersöker regionens revisioner i en ny rapport, som Dagens Nyheter var först att rapportera om.

Revisionen har tittat på perioden före det senaste valet.

I Region Stockholm läggs 70 miljarder kronor på sjukvården. Ändå räcker inte pengarna till allt och alla. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är huvudprincipen att det är den som har störst vårdbehov som ska prioriteras. Revisionerna har därför nagelfarit hur de begränsade resurserna fördelas mellan olika patientgrupper och vårdområden.

Resultatet visar att behovsprincipen inte verkar följas i Stockholms hälso- och sjukvårdssystem.

– Resurserna i sjukvården är begränsade och de ska gå till de mest sjuka, men enligt vår uppfattning har det inte varit så under de senaste åren, säger Hans-Erik Salomonsson (S), som är ordförande i revisorsgruppen som skrivit rapporten, till Dagens Nyheter.

I rapporten pekas flera brister ut. En är att hälso- och sjukvårdsnämnden inte tagit fram analyser av vårdbehovet hos befolkningen tillsammans med budgetunderlag och verksamhetsplan. Det gör det svårt att utläsa av beslutsunderlagen varför ett vårdområde fått mer eller mindre pengar. I en del fall är orsaken till att budgeten ändrats att ett akut läge uppstått, exempelvis en kösituation. I andra fall har det skett i samband med att man förnyat eller tecknat ett nytt vårdavtal på ett område. Men då görs bedömningen enligt revisionerna inte efter en analys av patienternas behov av vård, utan snarare baserat på prognoser över konsumtion av vård inom området.

Nämnden behöver efterfråga mer utförliga underlag för att kunna fatta bättre beslut och för att beslutsfattandet ska bli mer transparent, enligt rapporten. Det behövs en bättre struktur för hur prioriteringar av vårdbehov görs när ärenden bereds. Revisionerna föreslår att en modell tas fram för hur olika behov ska rangordnas, vägas mot varandra samt vilket underlag bedömningen ska baseras på.

Arbetet inom kunskapsstyrningsorganisationen behöver också struktureras bättre, enligt rapporten. I regionen finns ett prioriteringsråd, som ska ge rekommendationer om vilka insatser inom kunskapsstyrningen som ska prioriteras för att säkerställa att de riktas mot grupper med mest behov. Rådets rekommendation ska användas i budgetarbetet, men det finns oklarheter kring hur det ska ske i dag.

Region Stockholm styrs av en koalition med S, MP och C, med V som stödparti. Innan dess styrde en moderatledd regionledning i 16 år.

Den nya politiska ledningen i regionen har redan gett tjänstemännen i uppdrag att göra vårdbehovsanalyser i befolkningen, vilket revisionen är positiv till. Politikerna har även meddelat att alla vårdval ska ses över.

– Revisorerna har pekat ut att det har brustit. Vi behöver arbeta i alla led i sjukvården för att få en behovsstyrd vård, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Talla Alkurdi (S) till Dagens Nyheter.

Region Stockholm är under många år flyttat ut sjukvård från sjukhusen och lagt ut den på vårdval. I dag är Stockholm den region med högst andel privatiserad vård. Kritiker har hävdat att det lett till en mer efterfrågestyrd sjukvård där hälso- och sjukvårdslagens behovsprincip inte följs.