Kevan Shokat. Foto: Noah Berger

Totalt bedöms mutationer i RAS-gener ge upphov till 20 procent av all cancer, exempelvis 80 procent av all bukspottkörtelcancer och 30 procent av all lungcancer. Därför har läkemedel som blockerar funktionen hos muterade RAS-proteiner länge varit på forskares radar.

Nu delar Kungliga vetenskapsakademin ut årets Sjöbergpriset till kemisten Kevan Shokat från USA, för att han 2013 utvecklade den första hämmaren mot ett muterat RAS-protein, KRAS. Kevan Shokat konstruerade en molekyl som fäster på proteinet och håller det i ett inaktivt läge, vilket gör att celldelningen upphör.

Det muterade KRAS (G12C) som Kevan Shokat hittat en hämmare mot, ger bland annat upphov till svår lungcancer. Upptäckten av den hämmande molekylen ledde sedan till ett läkemedel som godkändes i USA 2021. Alla patienter svarar inte på behandlingen och det finns sådant som tyder på att tumörerna kan utveckla resistens, men arbetet pågår att skapa nya generationer av läkemedlet.

– Det här är startskottet på en helt ny era där man bygger vidare på grundupptäckten. Det har redan betytt mycket för lungcancerpatienter och i framtiden kan det få stor betydelse även för andra grupper av patienter vars cancer är orsakad av muterade RAS-proteiner, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska institutet och ledamot av priskommittén, i ett pressmeddelande.

Prissumman är 1 000 000 dollar, där 900 000 utgör forskningsanslag.

– Det här är det största anslag jag har sett och det kommer att göra stor skillnad för vår forskning. Jag uppskattar verkligen hur det är upplagt, säger Kevan Shokat.

Sjöbergpriset är ett årligt internationellt pris inom cancerforskning. Det kan delas ut till enskilda forskare eller forskargrupper. Priset inrättades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg som gick bort i sviterna av cancer 2017.