Bristen på läkare med specialistkompetens är fortsatt stor i samtliga regioner, enligt Socialstyrelsens nya kartläggning. En majoritet av regionerna rapporterar brist på specialistläkare inom psykiatri, allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri och radiologi.

Samtidigt varierar personalbristen mellan de 63 olika läkarspecialiteterna. Region Jönköping rapporterar om brist i 61 av 63 specialiteter följt av Region Gävleborg och Region Jämtland Härjedalen. Västra Götalandsregionen, Region Västerbotten och Region Norrbotten rapporterar om brist i minst antal basspecialiteter.

Samtliga regioner uppger att det även fattas barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

I årets kartläggning har Socialstyrelsen även gjort en översikt av personalbrist utifrån några olika diagnosområden, som barn- och ungdomspsykiatri, rehabilitering efter cancer, stroke och artrosvård. Översikten visar att vårdbehoven behöver tillgodoses bättre inom dessa områden.

– Här kan olika typer av insatser behövas, till exempel kan det handla om förändrade arbetssätt, att öka attraktiviteten som arbetsgivare eller att se över utbildningar och fortbildningar för att bättre spegla kompetensbehoven. Hänsyn behöver också tas till förändrad demografi och nya behov som uppstår genom den tekniska och medicinska utvecklingen, säger Åsa Olsson, utredare vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen presenterar nu även en ny analysmodell för kompetensförsörjningen. Den utgår från fem fokusområden, bland annat utbildning, arbetsgivarens attraktivitet och utrymme för lokalt utvecklingsarbete.

– Analysmodellen som vi tagit fram kan vara ett stöd i att skapa en gemensam referensram för att bättre beskriva utmaningarna, och ge bättre förutsättningar att på nationell, regional och kommunal nivå arbeta vidare för att möta kompetensbristen. På så sätt kan vi också bidra till en mer jämlik och patientcentrerad vård, säger Åsa Olsson.

Bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kvarstå eller öka fram till 2035, enligt framtidsprognoser.

Så rapporterar några specialistföreningar:

Läkarförbundets specialistföreningar har rapporterat till Socialstyrelsen om tillgång och efterfrågan på personal inom deras respektive områden. Några exempel:

  • Svensk förening för nuklearmedicin uppgav att de uppdaterade nationella riktlinjerna för att fastställa hjärndöd kommer innebära att gammakameraundersökningar kommer att öka, vilket ökar efterfrågan på nuklearmedicinkompetens.
  • Svensk gastroenterologisk förening lyfte fram att den ökade screeningen för kolorektalcancer kommer att öka efterfrågan inom deras specialiteter. De menar också på att förändringen av läkarprogrammet kommer att öka behovet av fler specialister som ansvarar för utbildning, handledning, instruktion och dokumentation av studenternas kompetensutveckling.
  • Svensk kirurgisk förening rapporterade att det inte finns någon allmän bristsituation inom kirurgi. Specialistföreningen framhåller att för varje specialist inom kirurgi som går i pension tillkommer två nyutbildade. Samtidigt är det problematiskt att upprätthålla kompetens inom vissa områden. Specialistföreningen anser därför att en strategisk fråga framöver handlar om att flytta över icke kirurgiska arbetsuppgifter till kirurger. Samtidigt efterlyser de att kirurgisk kompetens koncentreras till ett färre antal kirurger för att främja utvecklingen mot ett färre antal erfarna och kompetenta kirurger som har god regelbunden operativ kompetens.