Edvin Bernhardsson kommer från Nyköping och flyttade till Stockholm 2012 för läkarlinjen på Karolinska institutet. De flesta somrar tillbringade han dock i hemstaden med att arbeta som vårdbiträde, undersköterska, läkarassistent och underläkare. Nyköping blev också hans bas för AT och därefter ST i internmedicin och kardiologi, vilket har inneburit fem års pendlande.
– Jag trivs väldigt bra i staden, bland kollegorna, och på sjukhuset och kliniken. Jag trivs med att jobba på ett litet sjukhus där man tar ett stort ansvar för patienterna, säger han.
De senaste mandatperioderna har han varit aktiv kristdemokrat i politiken i Region Stockholms fullmäktige och dessförinnan i partiets ungdomsförbund. Men numer är han alltså även sjukvårdsministerns sakkunnige på sjukvårdsområdet.
– På senare tid har jag engagerat mig alltmer i sjukvårdsfrågor, och det var i den rollen jag kom i kontakt med Acko Ankarberg Johansson som var sjukvårdspolitisk talesperson för partiet. När hon blev utsedd till sjukvårdsminister ringde hon mig och frågade om jag ville jobba som politiskt sakkunnig åt henne som sjukvårdsminister. Och det ville jag förstås, berättar Edvin Bernhardsson
– Är man i samma parti och arbetar med samma frågor, har man kontakt med varandra på ett eller annat sätt.
Var det en »no-brainer«?
– Ja, men det var det. Jag gjorde förstås ett noggrant övervägande, men tänkte hela tiden att det var en unik möjlighet att få vara med och påverka sjukvårdspolitiken på ett nationellt plan tillsammans med en så kunnig person som Acko Ankarberg Johansson är. Så jag fattade egentligen beslutet samma dag.
Rollen som politiskt sakkunnig kräver dock en paus i ST. Så innan han tackade ja, ringde han sin läkarchef och bad om råd och undersökte vilka förutsättningarna som fanns för att ta tjänstledigt, men också om att komma tillbaka till kliniken och att ta extrapass.
– Jag fick väldigt bra uppbackning av honom och han uppmuntrade mig att ta det här jobbet.
Vad gör du som politiskt sakkunnig?
– Min roll handlar om att försöka förmedla den politiska visionen och landa ned den i politiska förslag. Det är många möten med de proffsiga tjänstemännen på Socialdepartementet, många externa möten där sjukvårdsministern tillsammans med mig träffar intresseorganisationer, professionsföreningar, patientföreningar med flera. Det är också en hel del inläsning, statliga utredningar och annan intressant litteratur.
Finns det situationer där politiken och praktiken kolliderar?
– Vetskapen om de utmaningar och problem som finns i vården är snarare en förutsättning för att komma med bra politiska förslag. Jag är inte rädd att ompröva min politiska åsikt om jag ser fakta som talar för att ett annat förlag är bättre. Och så tycker jag att vi jobbar: vi samlar in fakta och underlag, analyserar, och utifrån det kommer vi fram till politiska förslag.
Hur har reaktionerna från kollegor varit?
– Många har som jag tyckt att Acko Ankarberg Johansson är väldigt kunnig, så många tycker det är bra att jag jobbar med henne och bidrar med de erfarenheter jag har skaffat mig genom att jobba som läkare inom sjukvården, och tar med mig det in till Regeringskansliet. Jag har bara fått positiva tillrop, säger Edvin Bernhardsson.
Har inga tyckt att du måste jobba för vissa saker?
– Jag har också bett om att när kollegor eller vänner ser något som de inte tycker står rätt till, ska de höra av sig till mig. Jag är intresserad av att veta när det finns problem som vi kan åtgärda politiskt. Och jag får sådana förslag till mig.
Vad tänker du om framtiden?
– Jag har inte riktigt tänkt på hur länge jag ska jobba här. Jag vill göra så bra jobb som möjligt utifrån den här möjligheten och det här teamet vi har just nu. Tjänsten som politiskt sakkunnig är min så länge jag har statsrådets förtroende, men jag har också sagt att jag ska komma tillbaka till kliniken och göra klart min ST-utbildning och bli färdig specialist så småningom. Sedan tar jag ganska mycket en dag i taget.
Kommer du fortsätta engagera dig politiskt även om du lämnar den här rollen?
– Ja, det har jag nog tänkt. Vi har stora förhoppningar att lösa många problem, men jag tror inte sjukvården kommer att vara färdigfixad på en mandatperiod.
– Jag är fortfarande förtroendevald i Region Stockholm och kommer att arbeta med sjukvårdsfrågor där också. Både för att jag ser behovet och för att jag tycker att det är intressant och givande att påverka och förbättra.
