Stramas arbete brukar framhållas som en framgångsfaktor för Sveriges arbete mot antibiotikaresistens. Nu larmar dock flera lokala Stramagrupper om minskade resurser och möjligheter att bedriva arbetet i regionerna.
I en enkät från Nationella Strama till de 21 regionala Stramagrupperna uppger sju av de 18 grupper som svarade, att möjligheterna att bedriva Stramaarbete har minskat »något eller betydligt«. Sex av grupperna svarade att de inte längre kan bedriva antibiotikaronder på sjukhusen i samma omfattning som tidigare och två av grupperna att de har slutat med ronderna helt. Utvecklingen är oroande, enligt Thomas Tängdén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande för Nationella Strama.
– Faran är att Sverige tappar vår ledande position inom antibiotikaområdet, där vi länge haft en bra situation både sett till förbrukning och resistensläge.
De senaste åren har försäljningen av antibiotika i öppenvården sjunkit stadigt och under pandemiåret 2021 nådde samtliga regioner målet om högst 250 sålda recept per 1 000 invånare. Förra året vände dock trenden och både antibiotikaförsäljningen och fallen av resistenta bakterier ökade.
Enligt enkäten har minskningen under pandemin »på sina håll« tolkats som att Stramarbetet inte längre behövs på samma sätt som tidigare. I kombination med en generellt hög belastning på hälso- och sjukvården kan det ha bidragit till att det har prioriterats ned, säger Thomas Tängdén.
– Vi har sett en undanträngningseffekt under pandemin och arbetet har inte kommit tillbaka som vi hade hoppats på efter det.
De 21 lokala Stramagrupperna är i dag organiserade på olika sätt i olika regioner och på olika sjukhus. I vissa regioner ligger de under smittskyddet eller under infektionsklinikens verksamhet medan de i andra regioner är organiserade inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Enligt Thomas Tängdén bidrar den splittrade organisationen till en osäkerhet om bland annat uppdraget och fortsatta resurser. Han vill därför att regionerna formaliserar Stramaarbetet och tydligare definierar vad det ska innefatta.
– Stramaarbetet påverkar och är viktigt för hela sjukvården och frågan om resurser till det måste lyftas på regionnivå. Att vi har en sådan gynnsam situation som vi har i Sverige är inget som har hänt av sig självt, utan är ett resultat av det arbete som Strama och andra gjort.
Även socialminister Jakob Forssmed (KD) uttrycker oro för signalerna om försämrade möjligheter att bedriva Stramaarbete i landet.
– Vi kan inte luta oss tillbaka i arbetet mot antibiotikaresistens. Det är otroligt viktigt att vi upprätthåller och snarare förstärker arbetet, sade socialministern i samband med en journalistträff för en tid sedan.
Men några extra medel från staten är inte aktuellt, enligt Jakob Forssmed. Han påpekar att Stramaarbetet är en förutsättning för att bedriva modern sjukvård och att det är en »central« uppgift för regionerna.
– Nu vill vi rikta en uppmaning till regionerna att inte prioritera ned Stramaarbetet utan att fortsätta hålla fanan högt – både när det gäller förskrivning och uppföljning av antibiotika, men också i arbetet kring vårdhygien.
Enkäten från Nationella Strama kommer att publiceras under våren.
Läs även:
Försäljning av antibiotika ökade i fjol
Uppdaterat program ska minska antibiotikaresistensen i vården
Minskad försäljning av antibiotika under pandemin
(uppdaterad 2023-03-06)
