Hög kvalitet på svensk forskning – men forskningstid prioriteras ned

Sju regioner har ett särskilt avtal med staten om läkarutbildning och forskning, det så kallade ALF-avtalet. När Vetenskapsrådet nu för andra gången har utvärderat den kliniska forskningen i ALF-regionerna visar resultatet på hög kvalitet. Dessutom har det skett en positiv utveckling sedan den förra utvärderingen som gjordes 2017–2018. Visserligen gjorde coronapandemin det svårt att leverera klinisk forskning, men forskning som inte är relaterad till covid-19 har snabbt återhämtat sig till samma nivåer som före pandemin, skriver Vetenskapsrådet i ett pressmeddelande.

Däremot finns förbättringspotential på vissa områden. Ökad samordning mellan de olika kvalitetsregistren skulle kunna stärka forskningen ytterligare. Ett annat bekymmer är att forskningstid ofta halkar ner i prioriteringslistan runt om i landet, till förmån för vård.

– Att forskningstiden prioriteras bort är något vi på Vetenskapsrådet ser allvarligt på. Klinisk forskning i nära samverkan med hälso- och sjukvården ger stor patientnytta. Möjlighet att kunna kombinera klinisk tjänstgöring med forskning har varit, och kommer även fortsatt att vara, helt avgörande för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling, säger Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet, i ett uttalande.

Syftet med utvärderingen är att identifiera och lyfta fram goda exempel, för att på så vis sprida dem till fler. De goda exemplen premieras också genom att 20 procent av ALF-ersättningen för klinisk forskning baseras på resultatet i utvärderingen.

Här kan du läsa utvärderingen. 

Läs också: Klinisk forskning i fokus när grund för nytt ALF-avtal ska tas fram