Ivo: Fel kräva drogtest vid ADHD efter något högre alkoholmarkörer

Jag håller med om bägge sidorna och att integriteten bör värnas i den grad man kan men samtidigt är inte det en del av sjukdomstillståndet vid missbruk att förneka detta? Givetvis inte ett diagnoskriterie men är ändå något jag upplevt i min kliniska vardag om och om igen att den ordnade flickan som nu fungerat bra med medicinering helt och nekar droger. Är därefter på somatiska akuten med intoxikation av diverse slag.

Det är ju sant att missbruk underdiagnosticeras speciellt bland ungdomar och jag vet inte riktigt hur dessa ska fångas upp på ett bra sätt om dem blånekar? Är det jag som är dålig behandlare som inte skapat tillräcklig allians på dem årliga uppföljningarna för ADHD-medicinering?

Ska jag misstänka missbruk för att jag har fördomar om patienten hänger med folk sent på natten eller helger? Om patienten har vänner med missbruk har jag då rätt att misstänka att patienten har det? O
Är det endast bland dem som nekar att man måste vänta tills det blivit så illa med missbruk att dem intoxikerar och vi får svart på vitt att det sker eller att dem måste bli påkomna av en annan instans(skola,soc, föräldrar) och inte sjukvården?
Vad säger det om oss när vi har patienter som erhåller medicinering hos oss under längre tid och vi inte fångar ett aktivt missbruk då dem förnekar det?
Vad skulle hjälpa dessa ungdomar mest?
Jag förstår integritetsfrågan om hur obehagligt det är med urinprov. Men om det skulle kunna göra att vi hittar i ett tidigare skede ungdomar i beroende som är i en predisponerad grupp så är min magkänsla att det kanske är värt det?

Etiken svår med nytta mot kostnad och också om det skulle vara en hal backe mot vart gränsdragningar går vad som ska räknas som misstanke.
Om någon har bra idéer på hur man kan fånga dessa ungdomar som nekar är jag idel öra.