Ärendet som Ivo utrett handlar om en patient vid en neuropsykiatrisk mottagning. I anmälan skriver patienten att hen behövde genomgå en »psykiskt påfrestande provtagning« i form av ett övervakat urinprov, annars skulle hen inte få fortsätta sin ADHD-medicinering.

Vårdgivaren pekar på att patienten hade höga värden avseende alkoholmarkörer (CDT) både vid prov 2019, 2020 och 2021. Värdena låg på 1,2–1,4. Det är under den formella gränsen på 2,0, men vårdgivaren menade att det fanns »påtaglig sannolikhet för riskbruk vid dessa nivåer«. Och den som har ett riskbruk av alkohol, använder ofta andra droger.

Men Ivo ser inget som tyder på riskbruk av alkohol eller andra droger. Myndigheten påpekar att CDT låg under den nivå där en problematisk alkoholkonsumtion anses föreligga, och CDT är dessutom inte tillräckligt tillförlitligt för att användas som screening för missbruk. CDT kan exempelvis påverkas av genetiska anlag och inflammatoriska processer. Då finns andra metoder som skulle kunna användas.

Ivo hänvisar till hälso- och sjukvårdslagen som lägger tyngd vid respekt för patientens självbestämmande och integritet när det handlar om begreppet god vård. Myndigheten kommer fram till att den anmälande patienten inte fått en god vård, då det saknades indikation som motiverade drogtestet.

Som Läkartidningen tidigare har berättat har både Ivo och Justitieombudsmannen, JO, kommit fram till att rutinmässiga drogtester vid behandling av ADHD inte är rätt. JO har även inlett ett ärende i Region Stockholm där rutiner för drogscreening vid ADHD granskas.

Läs även:
JO granskar Region Stockholms rutiner för drogscreening vid ADHD 
JO: Fel att rutinmässigt kräva drogtest vid behandling av adhd
Ivo: Inte okej kräva rutinmässiga drogtester vid ADHD-behandling
DO begär ersättning till ADHD-patient efter övervakat urinprov