2022 blev notan för inhyrd personal den högsta i landet, så långt tillbaka som SKR presenterar statistik. Den blev förra året drygt 7,9 miljarder kronor för alla regioner, att jämföra med 6,3 året innan och 3,9 år 2015 (se grafik nedan).
Det innebär en ökning med knappt 25 procent, eller 1,5 miljarder kronor under 2022. Det kan jämföras med blott en tolvprocentig ökning 2021. Samtidigt ökade kostnaden för den egna personalen, alltså anställd hos regionerna, med 2,5 procent motsvarande 4 miljarder kronor under 2022.
I början av pandemin minskade kostnaderna för inhyrd personal, men sedan 2020 har den gått upp. SKR menar att det till stor del beror på höga sjukskrivningstal och behov av återhämtning av medarbetarna. En annan faktor är vård som har fått skjutas upp under pandemin. Samtidigt har priset på inhyrd personal gått upp.
– Det har aldrig funnits fler anställda i vården, samtidigt som efterfrågan på vårdpersonal aldrig varit större. Pandemin har pressat verksamheterna under lång tid, vilket påverkat medarbetarnas arbetsmiljö och ytterligare försvårat regionernas möjlighet att bemanna, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och regioner, i ett pressmeddelande.
Kostnaden för inhyrda läkare har gått upp 16 procent mellan de senaste helårsmätningarna. Det kan jämföras med drygt 8 procent i den förra jämförelsen.
Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökade betydligt mer, 41 procent mellan 2021 och 2022. Men det är fortfarande läkare som kostar mest. Av kostnaden för inhyrd sjukvårdspersonal 2022, stod hyrläkarna för 54 procent och sjuksköterskorna för 45.
Det råder stora regionala skillnader. I kronor är Gotlands utgifter lägst i landet, vilket inte är så konstigt givet regionens storlek. Men Gotland stod för den högsta procentuella förändringen i hyrkostnader, 62 procent mellan 2021 och 2022. I Region Gotland stod också hyrpersonalen för den högsta andelen av de egna personalkostnaderna i landet: 14,5 procent mot rikssnittet på 4,8.
I ett mejl till Läkartidningen skriver hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomichef Markus Swahn att det finns en rad faktorer som påverkar utvecklingen, vilka kanske inte alltid är unika för Gotland. Ett ökat behov på grund av att den egna personalen behöver återhämtning efter pandemin, ökat behov av dyrare specialistsjuksköterskor, behov av fler vårdplatser, och en vårdskuld är några faktorer.
Men han nämner också att hyrpersonal generellt sett blir dyrare för regioner utanför storstadsområdena. Och Gotland har tappat kompetens till externa privata bolag; det finns »begränsat med kompetens på en ö«, skriver Markus Swahn i mejlet.
Tittar man enbart på förändringen i kostnad för hyrläkare, fick Östergötland betala 67 procent mer 2022 jämfört med 2021. Det kan jämföras med rikssnittet på 16 procent. Gävleborg och Jämtland Härjedalen minskade däremot sina hyrläkarkostnader med någon procent.
Läs även:
Kostnaderna för hyrpersonal kraftigt uppåt första halvåret
Notan för inhyrd personal ökar igen
