En motion från Helena Erlandsson, överläkare i gynekologi och obstetrik, fick fart på ledamöterna i Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte på fredagen. Motionären hade yrkat på att Sjukhusläkarna ska arbeta för att Lyckseles kvinnosjukvård blir en egen del av sjukhusets medicin- eller kirurgklinik. Då motionären själv inte fanns på plats under fullmäktige tog Maria Örnberg från Lycksele ordet.

– Centrum för gynekologi och obstetrik i Västerbotten är en länsklinik, vilket har gjort att chefen sitter i Umeå tretton mil bort – och det har sina konsekvenser. Chefen bör vara så nära verksamheten som möjligt, sa hon.

Hon berättade om hur stängningen av BB och förlossningen under sommar och jul har lett till oro för hur det ska gå framöver.

– Förlorar vi BB och förlossning kan vi inte vara ett akutsjukhus. Och vi tycker, precis som Helena, att det ska finnas en värdig vård för våra kvinnor även i södra Lappland.

Styrelsen föreslog bifall, men flera fullmäktigeledamöter invände. Inte för att de ansåg att frågan var oviktig, utan för att den var för lokal.

– Ska Sjukhusläkarna centralt driva den här frågan? Ska ni åka till Lycksele eller vad är tanken? sa Kristina Jennische från Dalarna.

– Jag ser det här som en fråga för Västerbottens läkarförening, eftersom det är de som har förhandlingsmandat i den här frågan. Det är svårt för Sjukhusläkarna nationellt att ge sig in i det här, sa Lars Edling från Örebro.

Karin Båtelson från styrelsen sa att hon gladde sig åt diskussionen, just eftersom Sjukhusläkarna inte brukar bifalla lokala frågor.

– Men det här är en fråga som vi kommer arbeta för under nästa år: Vad är kraven för ett akutsjukhus? Hur ska man ha en nationell planering för att bevara sjukhus på landsbygden? Hur många sjukhus ska finnas i glesbygden och var ska de ligga? De frågorna vill vi haka på med den här motionen, sa hon.

Cecilia Nordenson från Västerbotten menade också att det gick att se fallet med Lycksele ur ett större perspektiv.

– Lycksele är bara ett av många exempel på vad som händer runt om i landet, och om man ser Lycksele som en representant för alla småsjukhus blir motionen väldigt värdefull, sa hon.

Till slut tog flera lokalavdelningar på sig att omformulera motionen så att den skulle bli mer generell. Det hela landade i tre helt nya yrkanden om att Sjukhusläkarna ska arbeta för att sjukvård leds av en verksamhetsnära ledning, för att säkra tillgång till jämlik akutsjukvård över hela landet och för nationella krav på regionerna om en kompetensförsörjning även i glesbygd. Förslaget fick bifall av både styrelsen och fullmäktige.

En annan motion som ledde till diskussioner gällde kampen för ekonomisk ersättning vid arbetad övertid. Sjukhusläkarna i Lund hade lagt fram flera yrkanden, varav ett handlade om att Sjukhusläkarna i sin politik ska verka mot att läkare avtalar bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid. Styrelsen föreslog avslag på det yrkandet med motiveringen att föreningen inte principiellt är emot bortavtalad ersättning – såvida adekvat kompensation ges.

– Det kan finnas sätt att göra detta på ett för läkaren gynnsamt sätt och vi tycker att man ska kunna göra bra avtal, sa ordförande Elin Karlsson.

– Det finns de som hävdar att man kan få ersättning i stället, men vem har det egentligen, ifrågasatte Erik Dahlman från Sjukhusläkarna i Lund och förtydligade också att han inte var ute efter att förbjuda andra lösningar.

Efter inspel från fullmäktige valde han att omformulera yrkandet och peta in ordet »tvingas« så att Sjukhusläkarna ska verka mot att läkare tvingas avtala bort rätten, vilket både styrelsen och fullmäktige höll med om.

Fullmäktige beslutade också bland annat att Sjukhusläkarna ska verka mot generella begränsningar i förskrivningsrätten för legitimerade läkare. Frågan aktualiserades på grund av en formulering i Tidöavtalet om att avskaffa rätten att skriva ut recept för läkare som under en längre tid inte arbetat kliniskt. Men felaktiga förskrivningar är inget utbrett problem, menade flera ledamöter.

– I mitt yrke som anestesi- och intensivvårdsläkare skriver jag sällan ut recept, men det händer att jag gör det till anhöriga eller vänner någon enstaka gång. Då kommer jag upp i max fem recept om året. Om vi är 50 000 läkare som skriver fem recept per år så är det 250 000 läkarbesök som vi besparar samhället varje år, sa Elizabeth Lichtenstein från Uppsala.