För den drabbade kan så kallad IgE-medierad matallergi ha stor negativ inverkan på livet. Man kan till exempel undvika att gå på restaurang eller bli särbehandlad i olika sammanhang. Samtidigt som det är vanligt med självdiagnostisering och överdiagnostik vid allergi är dock matallergi relativt ovanligt. När en individ utreds noggrant mot ett specifikt livsmedel är förekomsten av matallergi hos barn och vuxna mellan en och tre procent, enligt information från Sveriges Kommuner och regioner, SKR.

Att få en ordentlig utredning kan därför vara avgörande och efter beslut av Styrgruppen för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård inom SKR blir matallergi ett nytt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp i vården.

– Att inte utredas ordentligt och inte få rätt diagnos kan medföra att många tror att de själva eller deras barn är allergiska och därmed undviker livsmedel och sociala situationer i onödan. Och detta kan givetvis leda till en sämre livskvalitet, säger Caroline Nilsson, överläkare och specialist inom barn- och ungdomsallergologi vid Sachsska barnsjukhuset samt ordförande i arbetsgruppen som har tagit fram vårdförloppet, i ett pressmeddelande.

Förutom matallergi har styrgruppen fattat beslut om ytterligare två nya vårdförlopp: obstruktiv sömnapné hos vuxna samt jättecellsarterit.

Ungefär 600 000 personer i Sverige, dubbelt så många män som kvinnor, besväras av obstruktiv sömnapné, OSA. Av dessa utreds cirka 35 000 i vården varje år. Vanligaste orsaken till OSA är hinder i de övre luftvägarna som orsakar luftvägskollaps, vilket kan leda till andningsuppehåll och syrebrist. Utan behandling ökar OSA risken för allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död.

Internationellt sett håller sömnapnévården i Sverige god standard, men inom landet kan vården bli mer jämlik, säger Ludger Grote, överläkare på sömnmedicinska avdelningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ordförande i den nationella arbetsgruppen som har tagit fram vårdförloppet, i pressmeddelandet.

– Det finns stora regionala skillnader i landet när det gäller åtgärder vid utredning och behandling.

Till skillnad från OSA är jättecellsartrit vanligast hos kvinnor, i huvudsak mellan 70 och 80 år gamla. Jättecellsartrit är en inflammatorisk sjukdom som drabbar blodkärl i kraniet och varje år insjuknar cirka 700 personer i Sverige.

Sjukdomen ger symtom som huvudvärk, ömhet i skalpen, smärta vid tuggning samt ömhet och svullnad över vid tinningen. Aladdin Mohammad är överläkare vid reumatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus samt ordförande i den nationella arbetsgruppen som arbetat fram vårdförloppet. För att minska risken för permanenta ögonskador är det viktigt att sätta in behandling i ett så tidigt skede av sjukdomen som möjligt, påpekar han i pressmeddelandet.

– Permanenta synskador och blindhet uppkommer framför allt om diagnosen missas eller om behandlingen fördröjs.

Tillsammans med matallergi, obstruktiv sömnapné och jättecellsartrit finns totalt 28 personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp i sjukvården. Syftet är att patienter ska få likvärdig vård oavsett var i landet de bor.

Läs även:
Vårdförlopp för svårläkta sår klart att tas i bruk
Sammanhållet vårdförlopp ska skapa struktur och ge kontinuitet
Debatt: Vårdförlopp undergräver gott omdöme och personligt ansvar