Gülşen Özkaya Şahin Foto: Tove Smeds

– Det här är väldigt viktiga studier. Nu finns det stort hopp om att lösa mysteriet, säger Gülşen Özkaya Şahin, som är överläkare på Klinisk mikrobiologi och vårdhygien i Lund, samt ordförande i ESCMID Study Group of Viral Hepatitis, ESGVH.

Det var våren 2022 som barnläkare i olika delar av världen började larma om en våg av allvarlig akut hepatit med okänd orsak hos barn.

Totalt i Europa och Israel handlar det nu om mer än 500 fall. Hittills har mer än 20 barn behövt en levertransplantation – och sju barn har dött. Även i Sverige rapporterades ett antal misstänkta fall, men enligt Folkhälsomyndigheten var det oklart huruvida det även här rörde sig om en ökning.

Nu påvisar tre forskarlag oberoende av varandra att infektion med adenoassocierat virus 2 har en koppling till ökningen av sjukdomsfall. Viruset är känt för att replikera i levern. Det är dock inte känt för att orsaka hepatit och kan inte replikera utan ett hjälparvirus.

Alla tre studierna – två i Storbritannien och en i USA – publiceras i Nature.

I den första studien från Storbritannien rapporterar forskare höga nivåer av AAV2 i blod- och leverprov hos 26 av 32 drabbade barn. Hos kontrollgruppen hittade forskarna däremot bara låga nivåer av AAV2 hos fem av 74 barn.

De två andra forskarlagen rapporterar liknande fynd.

Forskarlaget bakom den första brittiska studien har också funnit en koppling mellan barnens genetiska egenskaper och hepatitfallen. 93 procent av de drabbade barnen bar på en specifik genvariant för »human leukocyte antigen«, HLA, jämfört med 16 procent i kontrollgruppen. Det tyder på att vissa barn kan vara genetiskt mer mottagliga för vissa former av hepatit.

Det andra brittiska forskarlaget påvisade också komplex av AAV2 och humant adenovirus respektive humant herpesvirus 6 i levern hos drabbade barn, och för fram hypotesen att de här två virusen skulle kunna hjälpa AAV2 att replikera och potentiellt sett bidra till den allvarliga leverskadan.

Gülşen Özkaya Şahin, som inte själv deltagit i de aktuella studierna, konstaterar att resultaten stämmer väl överens med den hypotes som hon och de andra experterna i ESGVH förde fram i tidskriften Frontiers in Pharmacology i november.

Den tar avstamp i att många barn som befann sig i lock down under coronapandemin utsattes för ett bombardemang av virus när de så småningom började träffa andra barn.

– I vårt scenario tänker vi oss att det skapade immunsvar på en patologiskt hög nivå hos barn med en specifik allel av HLA. I vår »multi hit-hypotes« föreslog vi att adenoassocierat virus infekterar barnet tillsammans med ett hjälparvirus, till exempel ett adenovirus eller humant herpesvirus 6.

I en så kallad News & Views-artikel som publiceras i anslutning till de tre studierna i Nature är författaren inne på samma linje.

En begränsning med studierna är att de är retrospektiva, enligt Gülşen Özkaya Şahin. Hon påpekar också att kontrollgrupperna inte var helt åldersmatchade och att kontrollerna i de flesta fall tagits från perioden före eller efter själva utbrottsperioden.

Icke desto mindre är studierna en viktig pusselbit.

– Det viktigaste är att man nu identifierat en specifik allel som skulle kunna göra barn mer känsliga. Resultaten talar också för en interaktion mellan AAV2 och andra virus. Det var en hypotes tidigare, men nu har det påvisats. Det är jätteviktigt.

Hon påpekar samtidigt att man fortfarande inte helt kan avfärda att till exempel viruset sars-cov-2, som orsakar covid-19, kan spela roll.

– Vi i ESGVH har haft en hypotes om att sars-cov-2 kan finnas som reservoar i våra tarmar. Vi tänker oss att viruset kan samverka med något annat virus i tarmen, vilket kan stimulera vårt immunförsvar på en patologisk nivå.

Gülşen Özkaya Şahin tycker inte att man enbart ska fokusera på AAV2 framöver.

– Övriga virus, bland annat sars-cov-2, och miljöfaktorer som till exempel toxiner i födoämnen, är fortfarande möjliga bidragande orsaker till utvecklingen av hepatit hos de aktuella fallen.

Läs de tre artiklarna i Nature:
Adeno-associated virus 2 infection in children with non-A-E hepatitis
Genomic investigations of acute hepatitis of unknown aetiology in children
Adeno-associated virus type 2 in US children with acute severe hepatitis