Björn Gunnarsson, BT-löneansvarig på Sylf. Pressfoto: Gabriel Liljevall/Sylf.

Ända sedan de första kullarna av BT-läkare gjorde entré i sjukvården har Sveriges yngre läkares förening, Sylf, hållit ett öga på lönerna, då föreningen befarat att arbetsgivarna vill sätta för låga löner. Så har det också blivit, menar Björn Gunnarsson, BT-löneansvarig på Sylf.

– Medianlönen i hela landet ligger någonstans kring 43 000 kronor i månaden för en läkare som gör BT. Det är lägre än andra vikarierande legitimerade läkare och definitivt lägre än alla ST-läkare, säger han.

Enligt Sacos lönestatistik ligger medianlönen för en vikarierande legitimerad läkare på 46 000 kronor i månaden och för ST-läkare på 51 000 kronor. När det gäller BT-läkare återfinns de lägsta lönerna i Västra Götalandsregionen.

– Förra året hade regionen satt ett golv på 38 500 kronor, men det kommunicerades ut till förvaltningarna som ett tak. Här på SÄS följde man det taket, så det var en handfull läkare som hamnade i de trakterna, och likadant inom NU-sjukvården och Sjukhusen i väster. Men vi tryckte på och BT-lönerna i regionen höjdes till 40 000 kronor i snitt. Men vi tycker ändå att det är för lågt, säger Elin Ekdahl, ordförande för Sylf Södra Älvsborg.

Elin Ekdahl, ordförande Sylf Södra Älvsborg. Foto: Privat.

Hon menar att det har spritt sig att Västra Götalandsregionen har landets lägsta läkarlöner. Hon har sett varningar i sociala medier, där läkare uppmanas att inte söka sig till regionen.

– På sikt tror jag att det kan bli rekryteringsproblem om inte arbetsgivaren höjer lönerna.

Eftersom BT-läkare har legitimation och BT är en del av specialiseringstjänstgöringen, ST, är Läkarförbundets och Sylfs åsikt att lönerna också bör ligga på samma nivå som för ST-läkare. Arbetsgivarna å sin sida betonar ofta att läkarna inte har någon erfarenhet av den svenska vården, då det fortfarande främst är utlandsutbildade läkare som gör BT.

– Som förklaring till de låga lönerna anger arbetsgivarna ofta att BT-läkarna är mindre produktiva än AT-läkarna, men det förklaras ju med att det här är en grupp som inte är utbildade i det svenska systemet, säger Björn Gunnarsson.

Han tycker att det är orättvist att jämföra AT- och BT-läkare.

– Läkare som gör BT har visserligen legitimation, men svenskutbildade har haft praktik i två år och ovanpå det har de ofta vikarierat innan de börjar sin AT-tjänst. Det är inte särskilt konstigt att de kan mer om svensk vård än läkare under BT, som har bra medicinsk kunskap men kanske inte vet hur en rond fungerar.

Maria Belikova, Sylf Stockholm. Foto: Privat

Maria Belikova, ordförande för Sylf Stockholm, menar att det kan vara svårt att förklara varför BT-läkare ska ha högre lön än AT-läkare som har mer praktisk erfarenhet.

– Man måste få betalt för sin legitimation, för en legitimation kan man bli av med och den kommer med ett visst ansvar. Man kan inte bara prata om kompetens och hur självständigt en läkare kan arbeta. Och i grund och botten är det ett sjukt system att AT-läkare förväntas vara en produktionskraft när det egentligen ska vara deras första jobb ute i vården, säger hon.

Hon är missnöjd med de senaste lönerna för BT-läkarna i Stockholm, och anklagar arbetsgivaren för lönedumpning efter att lönerna har sjunkit från 44 500 i medellön för den första gruppen BT-läkare till runt 43 000 och 43 700 för senare grupper.

– Flera chefer på SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde, redaktionens anmärkning) har uttryckligen sagt till oss att man insåg att vi låg för högt jämfört med andra regioner och att man därför var tvungen att sänka lönerna till nästa omgång.

BT-läkarnas löner kan jämföras med en medianlön på 48 000 kronor för legitimerade läkare i SLSO och 50 000 kronor för ST-läkare. Hur årets BT-löner kommer se ut är ännu inte klart. Men i praktiken riskerar rådande lönepolitik att skrämma bort unga läkare från Stockholm, enligt Maria Belikova.

– Många av de här läkarna har vikarierat som legitimerade läkare inom SLSO tidigare och nu när de går över till BT måste de acceptera en lägre lön för att ha en chans att komma vidare i karriären. Jag tror inte att man som arbetstagare ser särskilt positivt på att behöva gå ner i lön när man tar jobb på SLSO.

Läkartidningen har frågat Pia Sondell, chef för BT-läkarna inom SLSO, hur det kommer sig att lönerna för BT-läkarna har sjunkit efter den första omgången men har bara fått en tabell till svar per mejl. På frågan om hon vill kommentera anklagelserna om lönedumpning svarar hon med att referera till kollektivavtalet.

»I regionens lokala kollektivavtal, LOK 2020, har Region Stockholm och Stockholms läkarförening enats om att det ska vara en ’väsentlig skillnad i nivån på lönesättningen mellan AT och BT’. Det är en skillnad i lön mellan AT och BT, medellönen för AT är cirka 35 000 och högsta lönen i AT-trappan är 37 000.«

Även Charlotta Cellbrot, förhandlingschef i Västra Götalandsregionen, väljer att kommentera kritiken kring de låga lönerna skriftligt.

Hur ser ni på risken att läkare kanske väljer bort regionen på grund av de låga lönerna?

»Medellönen för månadsavlönade BT-läkare som gör sin BAS-tjänstgöring som fristående tjänstgöring är 40 400 kronor januari 2023. Startlönen för denna grupp är fastställd till 40 000 kronor. Med startlön avses den lön som sätts för nyutbildade utan erfarenhet i yrket med undantag av den praktik som utbildningen kan innehålla. Vid fastställande av startlön för BT-läkare med fristående tjänstgöring har vi beaktat lönenivån för Västra Götalandsregionens AT- och ST-läkare samt tagit del av startlöner i övriga regioner.«

Läs också:
Första gruppen BT-läkare i Region Stockholm klar: »Otroligt lärorikt«
BT-ansvariga: Lågt söktryck och många som inte är behöriga
Utlandsstudenter oroliga för lång väntan på BT-tjänst

BASTJÄNSTGÖRING, BT

BT är en del av den nya specialiseringstjänstgöringen, ST, för läkare i Sverige. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2021.

De innebär att ST ska inledas med BT som ska vara minst 6 månader. En vanlig tid för att göra BT och uppnå BT-målen bör dock vara cirka ett år. BT kan anordnas som en separat fristående tjänst eller inom ramen för en tjänst för en hel ST.

Alla omfattas inte av det nya systemet direkt. Läkare som gjort svensk AT eller påbörjat, men inte avslutat, en ST före den 1 juli 2021 kan få bevis om specialistkompetens enligt de gamla reglerna.