»God och nära vård« har beskrivits som ett övergripande mål för den omställning som sker inom hälso- och sjukvården. Patientens behov och förutsättningar står i centrum, och organisatoriskt innebär det ett större fokus på primärvård.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att utvärdera omställningen. Och nu har myndigheten släppt en ny delrapport.

Rapporten konstaterar att mycket av arbetet som bedrivits har varit på en strategisk nivå; i verksamheterna syns ännu inget. Verksamheterna har inte heller fått bättre förutsättningar för att »nå omställningens mål eller uppfylla väsentliga delar i primärvårdens grunduppdrag«.

Vård- och omsorgsanalys påpekar att det saknas resurser för att klara uppdraget och driva det arbete som omställningen handlar om. Primärvården har det fortsatt tufft att klara kompetensförsörjningen. Antalet specialistläkare i allmänmedicin och distriktssköterskor har minskat över tid, fastslår myndigheten. Och bristande arbetsmiljö är ett hot mot förbättringar. Omfördelningen av resurser till primärvården kan som mest ses som marginell.

– Den här utvecklingen får konsekvenser för patienterna, bland annat för att kontinuiteten blir lidande. Vi har tidigare beskrivit att det finns ett stort gap mellan patienternas behov av fast läkarkontakt och tillgången till sådana, säger Daniel Zetterberg, utredare på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att samverkan mellan kommunal och regional primärvård fungerar relativt bra. Men samverkan mellan regionens primärvård och sjukhusvård lämnar en del att önska – de arbetssätten måste utvecklas, menar Vård- och omsorgsanalys.

Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, kommenterar rapporten i ett pressmeddelande:

– Rapporten tillstyrker det Svenska distriktsläkarföreningen har gång på gång i flera år påpekat, bland annat att bristande arbetsmiljö är ett hot mot kompetensförsörjningen och primärvårdens roll som navet i god och nära vård.

Och lägger till:

– Regionerna tar fortfarande inte sitt ansvar att dimensionera AT- och BT-tjänster utifrån specialistläkarbehovet för att kunna utbilda specialistläkare i allmänmedicin. Detta och dålig arbetsmiljö ligger i grunden att antalet specialistläkare i allmänmedicin har inte ökat över tid, tvärtom minskat.

Kontentan i den nya delrapporten kan te sig förvirrande lik de tidigare. Redan 2021 konstaterade myndigheten att omställningen gick trögt och att primärvården saknade tillräckliga resurser.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) kommenterar rapporten i ett mejl till Läkartidningen:

»Rapporten visar att det finns en god uppslutning kring målen med god och nära vård men att mycket mer behöver göras för att förverkliga reformen. Regeringen kommer fortsätta arbetet med att förverkliga reformen, däribland med att möjliggöra en fast läkarkontakt i primärvården och att dessa ska ha ett rimligt antal patienter genom att arbeta mot Socialstyrelsens nationella riktvärde.«

Den nya delrapporten är den fjärde i ordningen och finns på Vård- och omsorgsanalys webbplats. I mars 2025 ska en slutrapport lämnas till regeringen.

Läs även:
Vårdanalys: Förutsättningar för omställningen till nära vård saknas