– Det var det här man befarade och erfarenheten från tidigare visselblåsarkanaler är att det inkommer rätt mycket arbetsmiljöfrågor som det inte är tänkt ska omfattas av visselblåsning, säger Lise Donovan, jurist på TCO, till Arbetsvärlden.

Tidningen har begärt ut alla regioners visselblåsarrapporter som rör vården under 2022 och 2023 och fått totalt 177 svar. Lagen säger att larmen ska gälla arbetsrelaterade missförhållanden med allmänintresse. Detta har dock tolkats på olika sätt av olika visselblåsare. Många av larmen rör olika typer av konflikter mellan anställda. Ett av larmen kommer från en kvinna som inte fick några blommor av chefen när hon blev sjukskriven, trots att en kollega fått det. En annan har slagit larm om fusk när arbetspassen kring jul och nyår skulle lottas ut och en tredje flaggade för att en överläkare hade en affär med sin chef.

Enligt Lise Donovan behöver dock larm om olika konflikter inte falla utanför lagens ramar. Om det är en, för verksamheten, väsentlig person som »bråkar med alla anställda« är det ett problem, säger hon.

– Handlar det om en högt uppsatt chef som är enormt viktig för hela verksamheten, då kan det finnas ett allmänintresse. Det visar på att det är en icke fungerande förvaltning, säger hon till Arbetsvärlden.

Den nya visselblåsarlagen trädde i kraft i december 2021.

Läs också: Nu är regionerna skyldiga att erbjuda möjlighet att visselblåsa