Det är viktigt att det finns en balans i ekonomin, så att man inte får för stora lokalkostnader och därmed sämre möjligheter att bedriva en god och tillgänglig sjukvård. Det har vi varit väldigt oroliga för under hela processen«, svarar Johan Danielsson, ordförande i Kronobergs läkarförening på frågan om regionen använder pengarna rätt.
– Vi har medlemmar som tycker att ett nytt akutsjukhus i Växjö skulle vara jättespännande och bra, och så finns det medlemmar som vill vara kvar på nuvarande lasarett i centrala Växjö.
För ett år sedan beslutade regionpolitikerna i Kronoberg formellt att Växjö skulle få ett nytt akutsjukhus för 7,9 miljarder kronor och att Ljungby lasarett skulle byggas till och renoveras för 1,2 miljarder kronor.
Frågan om framtiden för akutsjukhuset i Växjö hade då hängt med i ett antal år. Tidigare diskuterades alternativet att bygga om det nuvarande sjukhuset, som ligger centralt invid Växjösjön, där sjukhus har funnits sedan 1879. Men efter en utredning gjord av konsulter valde regionpolitikerna att satsa på ett helt nytt område: Räppe, en bit utanför stan.
– I de kalkyler vi gjorde 2019 kostar det investeringsmässigt lika mycket fram till 2050, säger Martin Myrskog, regiondirektör i Kronoberg.
Regionen tog sikte på ett nytt sjukhus, även om den fortsatte att utreda möjligheterna att bygga på den gamla tomten hela vägen fram till det slutliga beslutet i fjol. Fördelarna med ett nytt sjukhus var exempelvis att hela projektet kunde bli klart snabbare om man slapp flytta runt verksamheter för att gradvis bygga om och bygga nytt. Att bygga om på den gamla tomten skulle kunna kräva 30–40 års arbete. Med ett helt nytt sjukhus skulle avskrivning och ränta på lån dessutom kunna göras under en kortare tidsrymd. En nackdel med nybygge är dock att regionen behöver ta en större kostnad under kortare tid.
– Vad vi inte hade tagit med i kalkylen, vilket är hyggligt förståeligt, är det som hände i februari 2022 – att ryssarna invaderade Ukraina, och de konsekvenser det har fört med sig.
Konsekvenserna är exempelvis höjd inflation, höjd ränta och högre materialkostnader, och i ljuset av det har Martin Myrskog fått uppdraget att se över behoven för att kunna hålla kostnaderna nere.
Ett av de mer konkreta exemplen för att hålla kostnaderna nere är att minska lokalytan.
– Skulle vi, hypotetiskt, kunna minska ytan med 5 000 kvadratmeter, multiplicerat med ett ganska högt kvadratmeterpris, påverkar det vårt lånebehov, säger Martin Myrskog.
Andra saker är svårare att påverka, menar han. Det gäller till exempel materialkostnaderna, vilka kommer att ligga på en fortsatt hög nivå även om inflationen går ned. Men man skulle eventuellt kunna spara ett par hundra miljoner på att inte använda mycket trä i konstruktionen, påpekar han.
Lånebehovet var också nyligen föremål för en varning från regionens ekonomer: om Kronoberg tvingas till mycket stora lån, gör det regionen väldigt räntekänslig.
Martin Myrskog tror dock inte att lånen blir så stora. Han påpekar att regionen har likvida medel och att man inte behöver låna till alla investeringar. Han lägger också till att det resonemanget utgår från att man når de ekonomiska målen.
– Och det har regionen gjort sedan 2013, säger han.
– Om vi lyckas med det är vårt lånebehov 6,6 miljarder med den här planeringshorisonten. Då har vårt lånebehov ökat med en miljard jämfört med hur det var tidigare i våra prognoser.
Johan Danielsson menar att kostnadsberäkningen har skenat, och han påpekar att siffror som diskuterats i långtidsprognoserna har gått från 6,6 miljarder kronor till 14. Över en tioårsperiod har regionen investeringar för ungefär 16 miljarder kronor. När ekonomerna simulerar olika scenarier utifrån skatteintäkter, utgifter och effekten av exempelvis en omställning till nära vård, finns ett teoretiskt lånespann mellan 6,6 och 14 miljarder kronor, och Martin Myrskog tror på den lägre siffran.
Kronobergs läkarförening ser dock sjukhusbyggena som ett ekonomiskt högriskprojekt. Det är mycket pengar som ska användas, i synnerhet med tanke på att framtidens sjukhusbehov är något otydliga i dessa tider av omställning mot nära vård.
– Vi i läkarföreningen föreslog från början att det smartaste kanske vore att först se hur en omställning till nära vård blir för sjukvården i Kronoberg, och sedan ta ställning till vilka framtida lokaler man behöver, säger Johan Danielsson.
Han påpekar också att den största problematiken för regionen handlar om bemanning, inte bara om lokalerna. Det saknas många distriktsläkare, sjukhusen har brist på sjuksköterskor och bemannade disponibla vårdplatser och det saknas också läkare på flera kliniker.
– Vi vill kunna leverera jättebra sjukvård till våra invånare. Blir då lokalkostnaderna för höga så kan det bli en risk. Det är så vi ser på saken, säger Johan Danielsson.
Martin Myrskog menar att satsningar på personal och på lokaler inte bör ställas mot varandra. Han säger att regionens utgångspunkt är »både och«, både för patienterna och för de anställdas arbetsmiljö.
– Jag hör de som säger: »Bygg inget, satsa på personalen.« Ja, vi har ett hus, D-blocket, som ska rivas 2042 och som innehåller 14 000 kvadratmeter vård. Ska vi inte göra det då? Det är tekniskt utdömt. Ska det stå kvar? Jag är helt övertygad om att man 2042 inte skulle acceptera om vi inte gjort den förändringen.
Han fortsätter:
– Vi har alltid satt av medel till investeringar. Vi har också satt av medel till personal. Det är egentligen två olika kassor.
Johan Danielsson säger att facken har fått övergripande information om hur projekten framskrider, men hittills inte haft så stor möjlighet att påverka det.
– Om processen fortsätter är en jätteviktig del hur man ska genomföra byggena i praktiken. Då måste de fackliga och alla skyddsombud vara med och ta ansvar för hur det ska gå, säger han och tillägger att det gäller både på ett översiktligt och på ett detaljerat plan, så att verksamheternas lokaler är funktionella.
Är det några särskilda frågor läkargruppen måste ha koll på?
– Det är ju att ha tillräckliga fasta vårdresurser i sjukhusvården – disponibla vårdplatser, operationssalar etcetera. Sedan är det arbetsmiljöfrågor: hur vi ska arbeta med vårt indirekta patientarbete och läkarexpeditioner i nära anslutning till huvudarbetsplatsen. Det finns många sådana frågor som vi måste vara med och vara delaktiga i.
I september i år är det tänkt att det förs-ta spadtaget för Växjös nya sjukhus ska tas. Enligt tidigare beräkningar ska det vara klart om fem år, i mars 2028.
– Vi tror inflyttningen blir lite försenad. Det beror på att vi ska jobba igenom vårdens innehåll, säger Martin Myrskog.
Läs övriga artiklar:
Byggboom med utmaningar
Lokalföreningarnas intressen »ställs mot varandra« i Skåne
