Efter att åklagarsidan under fyra dagar lagt fram sin omfattande sakframställning i Svea hovrätt var det på fredagen försvarets tur att få ordet.
Paolo Macchiarinis advokat Björn Hurtig ifrågasatte då tillförlitligheten hos flera av de visselblåsare, tidigare kollegor till Paolo Macchiarini, som slog larm om kirurgens operationer med syntetiska luftstrupar. Detta med hänvisning till att de själva var delaktiga i italienarens operationer och forskning.
– De är också fällda för forskningsfusk och har deltagit vid operationer efter det att man påstår att det har funnits indikationer på att det inte har gått bra. Det tycker jag att man måste ha med sig när man bedömer deras uppgifter, säger Björn Hurtig under sin sakframställning.
Åklagarsidan vill att Paolo Macchiarini fälls och döms till fängelse för tre fall av grov misshandel av de tre patienter som 2011 och 2012 fick syntetiska luftstrupar inopererade på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Försvaret vill i sin tur att kirurgen frikänns från ett fall av vållande till kroppsskada som han dömdes för i tingsrätten.
Paolo Macchiarinis syfte med operationerna var, betonar Björn Hurtig, att rädda livet på svårt sjuka patienter där det enda alternativet varit palliativ behandling. Samtliga operationer, tillägger han, skedde som ett lagarbete som involverade ett stort antal personer.
– Paolo har inte beslutat om eller utfört ingreppen själv. Det är flera personer, högutbildade och insatta i medicin, som har deltagit i beslutsfattandet och ingreppen.
Den fällande domen för vållande till kroppsskada gäller en ung turkisk kvinna som opererades 2012 och avled 2017 efter att ha intensivvårdats i flera år. Bakgrunden till transplantationen var en misslyckad handsvettsoperation i Turkiet som ledde till allvarliga komplikationer.
Redan när kvinnan kom till Karolinska var hennes tillstånd, enligt Björn Hurtig, så allvarligt att hon riskerade att dö när som helst.
– Det var verkligen fråga om liv eller död.
Enligt åklagarsidan har transplantationerna inte varit fråga om sjukvård, utan experiment utförda på människor. Fel, enligt försvaret, som bland annat lyfter fram mejlväxlingar där Paolo Macchiarini diskuterar behandlingsalternativ och omnämner transplantation som en reservplan om andra ingrepp inte fungerar.
– En operation är sjukvård, de erfarenheter man drar efteråt och eventuellt publicerar är forskning, säger Björn Hurtig.
Den centrala frågan i målet handlar om brottsbalkens nödparagraf, som medger ansvarsfrihet för gärningar som begås i nöd.
Tingsrätten kom fram till att Paolo Macchiarini, trots att ingreppen inte överensstämde med kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, i två av fallen handlat i nöd på grund av patienternas tillstånd.
Den tredje transplantationen på den turkiska kvinnan borde enligt domstolen aldrig ha genomförts med tanke på de svåra komplikationer som drabbade de två tidigare patienterna.
Åklagarsidan anser i sin tur att ingen av de tre patienterna var så nära döden att de oprövade ingreppen var motiverade. Varken med hänvisning till brottsbalken eller så kallad vitalindikation, alltså att transplantation var den enda tillgängliga behandlingsmetoden för att rädda deras liv.
Rättegången väntas pågå till slutet av maj.
Läs mer om Paolo Macchiarini här.
Macchiarinimålet
Hösten 2020 åtalades kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel av tre av sina patienter, två män och en kvinna, som transplanterades med syntetisk luftstrupe 2011–2012.
I sin stämningsansökan skriver åklagaren att ingreppen skett ”helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet” och att det brutit mot lagen då »det inte utgjort led i någon form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie«. Gärningarna ska enligt åklagaren bedömas som grova bland annat då de orsakat »svåra kroppsskador och ett mycket svårt lidande«.
I andra hand yrkar åklagaren på att kirurgen ska dömas för vållande till kroppsskada, grova brott.
Den 16 juni dömdes Paolo Macchiarini av Solna tingsrätt till villkorlig dom för vållande till kroppsskada, grovt brott, mot en av hans patienter. Han friades i de andra två fallen. Domen överklagades av både försvar och åklagare.
Vållande till kroppsskada har ett lägre straffvärde än misshandel och bedöms i detta fall inte nå upp till ett års fängelse. För att kunna dömas för misshandel krävs att det finns ett uppsåt, vilket helt saknades i Paolo Macchiarinis fall, ansåg tingsrätten.
Källa: Åklagarmyndigheten, Solna tingsrätt
De tre patienterna
Patient 1: En 36-årig man bosatt på Island som hade en sällsynt form av cancer i luftstrupen, där alla behandlingsmöjligheter ansågs uttömda och palliativ vård rekommenderades. Karolinska universitetssjukhuset erbjöd sig att göra en transplantation med syntetisk luftstrupe på mannen, vilken genomfördes sommaren 2011. Efter några månader uppstod allt allvarligare symptom från luftvägarna och han fick återkomma till sjukhuset för olika behandlingar ett stort antal gånger innan han avled i januari 2014. Obduktionen visade att plaststrupen då satt nästan helt löst. Transplantatet omgavs av död vävnad, varig vätska och svamp.
Patient 2: En 30-årig man från USA med cancer i luftstrupen, vars allmäntillstånd bedömdes som gott vid inskrivning på Karolinska. Opererades i mitten av november 2011, snart därefter uppstod problem som förvärrades. I mars 2012, 16 veckor efter transplantationen, avled mannen plötsligt. Ingen information om dödsorsaken finns i Karolinskas journaler.
Patient 3: Ung kvinna från Turkiet, med skadad luftstrupe. Olika försök att reparera den hade misslyckats och i juli 2012 skrevs hon in på KS för att där få en syntetisk luftstrupe transplanterad. Hennes tillstånd bedömdes då som stabilt. Under en förberedande operation inför transplantationen uppstod en nödsituation som gjorde att läkarna tvingades ta bort hennes ena lunga. Själva transplantationen genomfördes i augusti 2012 och snart därefter uppstod olika komplikationer, som lunginflammation, hjärtstillestånd och flera hålbildningar kring transplantatet. Våren 2013 började implantatet kollapsa och under sommaren gjordes en omtransplantation. Ytterligare svåra komplikationer tillstötte – under åren på Karolinska genomgick patienten nära 200 olika kirurgiska ingrepp. Kvinnan vårdades senare i USA, där hon avled 2017, 26 år gammal.
Källa: Professor emeritus Kjell Asplunds utredning »Fallet Macchiarini«
