Eftersom det i dag inte finns någon samlad bild av hur mycket katastrofmedicin som ingår i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna valde forskare vid Göteborgs universitet att skicka ut en enkät till studenter vid nio svenska lärosäten. Mängden katastrofmedicinsk utbildning kartlades och studenterna fick också ange i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om olika katastrofmedicinska frågor, såsom organisation, juridik, etik och prioritering av patienter. I enkäten frågade man också efter vilka erfarenheter som studenterna hade från räddningstjänst, polis och militär.
De flesta tyckte sig inte ta tillräckliga kunskaper på området, men studenter med erfarenhet från räddningstjänst, polis eller militär hade bättre självskattad kunskapsnivå, visade studien som har publicerats i Frontiers in Public Health. För läkarstudenter i slutet av utbildningen fanns också en tydlig koppling mellan rapporterad kunskapsnivå och hur mycket katastrofmedicin de hade läst.
– Både undervisning och värnplikt hade en positiv effekt på studenternas självbedömda kunskaper i katastrofmedicin, säger studiens försteförfattare Yohan Robinson i ett pressmeddelande.
Baserat på resultaten anser forskarna att 40 timmars studier i katastrofmedicin är en rimlig nivå. Det är dock betydligt mer än vad de flesta i dagsläget får.
Av de 500 läkarstudenter som besvarade enkäten hade 38 personer (8 procent) gjort militärtjänst. Bara två blivande läkare hade erfarenheter från räddningstjänst eller polis.
Medverkande lärosäten i studien var Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.
