– Styrningen av hälso- och sjukvården är komplex och den senaste tiden har vi sett en ökad statlig detaljstyrning som försvårat kommuners och regioners arbete. Vi behöver en utredning som tydliggör roller och stärker samverkan mellan kommuner, regioner och stat för att utveckla vården, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, i ett uttalande.
Den i Tidöavtalet aviserade utredningen om statlig vård är tänkt att tillsättas någon gång i maj, vilket Läkartidningen tidigare rapporterat om. Utredningen ska fokusera på för- och nackdelar med ett helt eller delvist förstatligande av sjukvården, men än så länge är alltså varken direktiv eller utredare kända. Det är mot den bakgrunden som SKR nu skickar in sin skrivelse till regeringen och till riksdagens socialutskott.
SKR anser att det behövs en sammanhållen idé om vårdens styrning och vill se tydligare roller, där staten blir mer strategisk och regioner och kommuner mer operativa. Organisationen lyfter också särskilt fram de sex sjukvårdsregionerna som anses ha en stor utvecklingspotential. Att den statliga utredningen är tänkt att lämna delförslag innan slutbetänkandet är dock något som SKR anser skulle skapa problem om det inte föregås av »en sammanhållen idé om hur svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas och organiseras i stort«.
– Ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården skulle innebära en enorm organisationsförändring och ta mycket kraft från vårdens utveckling. Det är viktigt att en utredning tittar noga på vilka konsekvenser en sådan förändring skulle innebära på hälso- och sjukvården i stort, men också andra delar av välfärden, innan någonting genomförs, säger Peter Danielsson (M), 2:e vice ordförande för SKR.
Läs också:
Statlig styrning av vården – ingen självklar lösning enligt experterna
Medskick till utredningen
Det finns ett stort antal viktiga frågeställningar som en utredning om hälso- och sjukvårdens huvudmannaskap, enligt SKR, behöver titta på, bland annat:
Omfattningen. Handlar ett eventuellt statligt övertagande om drift, finansiering och arbetsgivaransvar av all personal, eller endast vissa delar? Och omfattas även privata vårdgivare och den kommunala hälso- och sjukvården?
Regionernas uppdrag. Vad blir konsekvenserna för de övriga uppdrag som regionerna har i dag om staten blir huvudman för hälso- och sjukvården?
Demokratiska processer. Hur påverkas den demokratiska processen och rollfördelningen om huvudmannaskapet förändras?
Samverkan. Samverkan mellan kommun och region samt mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst är avgörande för att kunna ge en personcentrerad vård – hur ska den samverkan säkerställas?
Källa: SKR