Strejken inleddes på tisdagen och ska pågå i fyra dagar. På lördag morgon återupptas arbetet. På arbetsgivarsidan larmas det om att så många som 350 000 planerade operationer och läkarbesök behöver ställas in.
Stephen Powis, högste chef för vården i England, beskriver strejken som det största avbrottet i verksamhetens historia.
– Akut, brådskande och kritisk vård kommer att prioriteras, men en del patienter kommer dessvärre att få sina besök uppskjutna, sade han på måndagen.
Det har skett flera större strejker inom den statliga vårdapparaten NHS den senaste tiden – i ett läge där det råder personalbrist, pandemin har orsakat stora vårdköer och de anställdas reallöner sjunker på grund av inflationen.
De strejkande läkarna kräver högre löner och bättre arbetsvillkor. Det brittiska läkarförbundet BMA (British Medical Association) beskriver lönekraven som en löneåterställning (restoration), medan regeringens uppfattning är att det är fråga om en lönehöjning.
Storbritanniens hälsominister Steve Barclay säger att konflikten kvarstår på grund av »orealistiska« krav på 35-procentiga löneökningar.
Enligt Mike Greenhalgh, vice ordförande i det brittiska vårdförbundet BMA:s utskott för AT-läkare, har de funnits tillgängliga för nya samtal under hela påskledigheten.
– Det är svårt att förhandla när det bara är den ena parten som gör det och regeringen inte alls går oss till möte på den fronten, säger han.
(uppdaterad 2023-04-12)
