Sedan slutet av 2015 pågår en satsning för att stärka kvinnors hälsa och utveckla den vård som riktas specifikt till kvinnor, framför allt förlossningsvården. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft uppdraget att utvärdera satsningen och i sin slutrapport lyfts flera tecken på att vården har blivit säkrare sedan dess. Färre vårdskador har rapporterats, antalet dödfödda barn har sjunkit och en lägre andel kvinnor får allvarliga bristningar. Men samtidigt har andelen barn med låga Apgar-poäng ökat, liksom antalet akuta återinskrivningar av mödrar.
Myndigheten noterar också indikationer på en mer kunskapsbaserad vård, bland annat då fler kvinnor har fått stöd vid förlossningsrädsla och fler har fått frågor om våldsutsatthet och alkoholvanor under graviditeten.
Ett problem är dock att det inte går att avgöra om den positiva utvecklingen är en effekt av regeringsinitiativet eller inte, eftersom satsningen i stor utsträckning saknat mätbara mål. Vård- och omsorgsanalys har inte heller kunnat följa de tilldelade medlen, utan enbart räkna antalet insatser, och kan därför inte bedöma hur effektiva eller relevanta dessa har varit.
Regeringens satsning utgick från målet om en jämställd hälsa och har omfattat totalt 9,5 miljarder kronor fram till och med förra året. Totalt 1 660 insatser har genomförts i regionerna, varav ett stort antal rör graviditetsvårdkedjan.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har också kartlagt bemanningen inom förlossningsvården i en annan rapport.
– Barnmorskor i förlossningsvården har cirka 60 procents obekväm arbetstid, och det påverkar förutsättningarna att rekrytera. I synnerhet semesterperioden är tuff – under resten av året klarar klinikerna bemanningen precis, säger utredaren Siri Ståhle i ett pressmeddelande.
