Det var en sammanbiten Paolo Macchiarini som gick igenom säkerhetskontrollerna mot sal 1 i Svea hovrätts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Väl där möttes han av en två och en halv timma lång slutplädering av åklagare Jim Westerberg.
Tingsrätten, som för ett år sedan dömde Paolo Macchiarini till villkorlig dom för vållande till kroppsskada i ett fall, hade helt missat att värdera kirurgens tillförlitlighet, menade åklagare Jim Westerberg. Han nämnde bland annat kirurgens CV och en vetenskaplig artikel.
– Han har medvetet vilselett vid flera tillfällen. Han har fabricerat fakta och undanhållit komplikationer.
Det var inte heller sjukvård som bedrevs, utan forskning som syftade till att göra kirurgen berömd, anförde åklagaren. Ett forskningsarbete som saknade tillstånd.
– Den skriftliga bevisningen är helt entydig. Alla bedömer att det är forskning, sa Jim Westerberg.
Distinktionen är viktig i sammanhanget eftersom planerad forskning knappast kan gå ihop med plötsligt uppkomna fall av nöd.
Försvaret menade att Paolo Macchiarinis operationer, där man opererade in syntetiska luftstrupar på tre patienter 2011 och 2012, definitivt var att betrakta som sjukvård och att tingsrättens bedömning om att det förelåg nöd var rätt.
Som stöd för att det handlade om både sjukvård och forskning hänvisade försvarsadvokaten till Karolinska universitetssjukhusets utsaga från 2015, där dess ledning påstått att operationerna utgjorde sjukvård med så kallad vitalindikation, det vill säga att det var den enda tillgängliga behandlingen för att rädda deras liv.
Dessutom var inte ansvaret bara Paolo Macchiarinis. En av hans chefer hade enligt försvararen skrivit i mejl att kirurgen fick klartecken att gå vidare med ett begränsat antal patienter.
– Flera kirurger deltog också i besluten, påpekade advokat Björn Hurtig.
Han framhöll också att Paolo Macchiarini inte hade något annat uppsåt än att rädda liv, och att det dessutom under ett tag fanns indikationer på att den första opererade patienten klarade sig bra.
– Vi påstår att alla patienter har haft livshotande tillstånd. Det saknades botande alternativ. Eftersom de hade livshotande livstillstånd förelåg nöd, sa Björn Hurtig.
Denna linje, som tingsrätten tidigare gått på, vände sig åklagare Jim Westerberg mot i skarpa ordalag.
Till Läkartidningen sa han efter förhandlingen att en av de viktigaste av hans argumentationslinjer var att om tingsrättens dom och resonemang skulle stå sig skulle det innebära att det vore fritt fram att experimentera på patienter som har år kvar att leva, eftersom man kan definiera deras tillstånd som livshotande och att det bedöms som att man saknar alternativ.
– Det finns en risk att patienter utsätts för olika former av experiment utan stöd av vetenskap eller beprövad erfarenhet, sa han i sin plädering.
Paulo Macchiarini själv sa ingenting under den avslutande förhandlingsdagen, och ville i detta läge inte svara på frågor eller kommentera åklagarens framställning.
Dom meddelas 21 juni.
Läs mer:
»Macchiarinis syfte var att rädda liv«
Åklagaren: Paolo Macchiarini visste att metoden inte fungerade
Nu prövas Paolo Macchiarinis ökända operationer i Svea hovrätt
(uppdaterad 2023-06-20)
