Hon påpekar att pandemin inte drabbade befolkningen jämlikt. Risken för allvarlig covid-19 var till exempel större i tätbefolkade områden med hög andel fattiga och utrikesfödda:
»Vi behöver nu tillsammans kraftsamla för att nå det som är målet med den svenska folkhälsopolitiken: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation«.
Enligt Karin Tegmark Wisell behövs:
- en modern smittskyddslagstiftning
- ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp
- bättre tillgänglighet till hälsodata för att styra åtgärder rätt
- bättre beredskapslager och stärkt medicinsk kompetens
- satsningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen
»Om ojämlikheten i hälsa består riskerar kostnaderna för individ och samhälle att bli mycket höga även vid nästa kris«, varnar generaldirektören.
Enligt henne klarade sig Sverige sig bättre än de flesta andra länder vad gäller pandemins konsekvenser för folkhälsan i stort. Att hålla grundskolorna öppna var gynnsamt för barns hälsa och ökade inte smittspridningen i samhället, visar en analys av data från de nordiska länderna som presenteras inom kort, skriver hon.
Läs också:
Fokus på framtida pandemier och postcovid efter WHO:s beslut
