I en tid när budget och vård tycks utkämpa en dragkamp om varje krona, lyfts ibland digitalisering och teknik som en möjlig frälsare. Nya innovationer ska kunna göra arbetet smartare och effektivare, och därigenom ge goda resultat i både ekonomi och vårdkvalitet. Och med »Vision e-hälsa 2025«, satte regeringen och Sveriges Kommuner och regioner för några år sedan målet att Sverige ska vara bäst i världen på det området år 2025.
Digitala lösningar kan absolut ha flera fördelar, men man ska inte utgå från att de innebär ekonomiska besparingar skriver författarna till en ny rapport från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.
– Digitala lösningar kan vara kostnadseffektiva alternativ till befintlig vård, men inget pekar på att den nya tekniken i allmänhet skulle medföra några besparingar. Även om det satsas mycket på digitalisering så kommer politiska beslutsfattare inte ifrån svåra prioriteringar mellan olika vårdområden, säger Björn Ekman, docent i hälsoekonomi, i ett pressmeddelande.
Det ska sägas att författarna inte undersökt den medicinska nyttan med ny teknik. Och som de framhåller kan det röra sig om många olika sorters lösningar inom hälso- och sjukvård.
Till rapporten har de gjort en litteraturgenomgång på området. Att dra allmängiltiga slutsatser utifrån materialet är svårt, på grund av varierande kvalitet och olika studiekontexter, påpekar författarna. Men de menar att många studier pekar på att digitala teknologier är kostnadseffektiva alternativ, men att det inte ska tolkas som att de nödvändigtvis leder till besparingar.
Hur hänger då det ihop? Jo, rapporten menar att kostnadseffektiviteten ofta beror på att man sparar tid för patienterna, eller att hälsovinsterna är så stora att det motiverar ökade utgifter. Men det behöver inte betyda att vården totalt sett kostar mindre.
Författarna menar att digital teknik bara i viss utsträckning kan möta vårdens och omsorgens utmaningar. Därtill kan det vara en utmaning i sig att tillämpa ny avancerad teknik.
Forskarna ger ett antal rekommendationer i rapporten. De tycker bland annat att staten bör ta »ansvar för övergripande bedömningar av ny digital medicinsk teknologi«. De tycker också att staten ska bevaka hur utvecklingen av digitaliseringen påverkar ojämlikheter i tillgången till vård, samt att de aktörer som berörs av tekniken har rätt kompetens. Regioner och kommuner uppmanas skapa bättre drivkrafter för att införa lösningar som effektiviserar vård och omsorg.
Rapporten finns på SNS:s webbplats.
