Länge har läkare runt om i landet väntat på besked om de nya arbetstidsreglerna som EU-kommissionen kräver att Sverige följer. Sedan en privatperson häromåret påtalade för EU att Sverige systematiskt bryter mot kollektivavtalen och reglerna om dygnsvila har EU-kommissionen krävt en regelskärpning i de svenska avtalen. Så i förra veckan kom till sist det efterlängtade beskedet att Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, avslutat sina förhandlingar i frågan efter nästan ett år. Parterna hade då kommit överens om att vissa läkarverksamheter och grupper kan undantas från reglerna om elva timmars dygnsvila, samtidigt som ytterligare lite respit ges innan regelverket träder i kraft. Tidigare var det sagt att regelskärpningen skulle gälla från oktober, nu blir det i stället februari som blir startpunkten.
Per Lindnér, professor i kirurgi och ordförande i Svensk transplantationsförening, välkomnar beskedet att transplantationsläkare förmodligen kan vänta sig att få dispens.
– Det låter väldigt bra, för det hade varit helt omöjligt att bedriva vår verksamhet utan dispens. Då skulle nästan alla behöva vara inofficiell jour hela tiden. Och då är ändå transplantationscentrum i Göteborg, där jag jobbar, det centrum i Sverige med flest läkare, säger han.
Även om överenskommelsen mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, inte garanterar någon dispens för Per Lindnér och hans kollegor är han inte orolig. Han menar att just transplantationsverksamheter ofta har en stark förhandlingsposition och att även arbetsgivaren rimligtvis inser att dispens kommer att krävas.
– Vi har hela tiden förutsatt att man inte gör verklighet av idiotförslag som skulle leda till att man får stänga en verksamhet, säger han.
På andra håll får nyheten om överenskommelsen ett svalare mottagande. Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, har tidigare uttryckt kraftiga farhågor om en hotad patientsäkerhet såvida inte läkare undantas från regelskärpningen. Även om signalerna nu är att läkare utanför storstäderna, enligt Läkarförbundets tolkning, kan få dispens, vågar hon inte ropa hej. Hon tror att det fortfarande kommer att krävas att arbetsgivaren kan visa att man ansträngt sig maximalt för att leva upp till regelverket innan dispens kan komma på frågan. Cecilia Nordenson säger att vården står inför en stor utmaning den närmaste tiden och att det kommer ställas tuffa krav på planering inför skiftet.
– De doktorer som behövs för att fylla schemaluckorna kommer inte på något magiskt vis att dyka upp bakom hörnet bara för att det blir den 1 februari 2024. Det är ju specialistläkare det råder brist på och det tar åratal att utbilda tillräckligt många.
Hon säger sig dock ha förståelse för Läkarförbundets svåra sits i förhandlingarna med SKR, där det har gällt att hitta en mellanväg som kan accepteras av EU utan att försämra situationen för läkarna.
– Grundtanken om att få kontroll på dygns- och veckovilan är bra, arbetsgivarna ska inte kunna köra med oss hur som helst. Men det som är tänkt som förbättringar riskerar i praktiken att leda till försämringar.
– I bästa fall kanske vi kan få det här att fungera hyggligt över tid, säger hon.
Sara Sehlstedt, som sitter i styrelsen för Jämtlands läns läkarförening, tycker att det är bra med de fyra månaders extra respit som ges.
– Alla drar nog en lättnadens suck över det. Men det kommer att bli en ordentlig uppförsbacke senare i höst och mycket jobb. Vi kommer nog att behöva provräkna på en del scheman för att förutspå möjliga konsekvenser, säger hon.
Många detaljer kvarstår att lösa och på flera punkter krockar juridiska termer med läkarnas verklighet, anser Sara Sehlstedt. Exempelvis har läkare med bakjour ofta inlagt i schemat att de ska gå in och ronda en viss tid på helgmorgnarna.
– Kan det ändå anses som en oförutsedd händelse? Kanske rent juridiskt, men det är banne mig angivet med exakta klockslag i läkarnas scheman. Det bubblar av sådana frågor, där juridik ska omsättas i vår mångfacetterade verklighet. Vad räknas som storstad och inte? Vad anses vara en särskilt utsatt verksamhet och inte? säger Sara Sehlstedt.
Hon känner också en viss oro över att arbetsmiljöfrågan »reduceras till rent paragrafrytteri« när allting handlar om vad som är lagligt och vad som är olagligt.
– Man kan ju jobba oerhört mycket och ändå hålla sig inom arbetstidslagens ramar. Så den är inte på något sätt en garanti för att arbetet är hälsosamt. Vår arbetsmiljö är så mycket mer än bara klockslag i schemat, säger Sara Sehlstedt.
Läs också:
Vissa läkare undantas från reglerna om dygnsvila – men orosmoln kvarstår
Ökad återhämtning eller schemakaos – splittring om nya arbetstidsregler
Oro inför skärpta krav på dygnsvila: »Går inte att tillämpa reglerna«
(uppdaterad 2023-05-31)
