Thoraxradiologen Gusten Nyberg har spritt sin räknesnurra på läkargrupper på Facebook och i det populära Rika tillsammans-forumet, som diskuterar privatekonomi. Bara därifrån har räknesnurran laddats ned 500 gånger.
– Ja, det har varit ett stort intresse, särskilt de senaste dagarna. Min ingång i detta var att jag fick en insikt om att detta val ju kan få jättestor betydelse. Sedan växte och växte det, säger Gusten Nyberg, läkarchef på röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset Linköping.
Vad handlar intresset om? Jo, den som är anställd inom kommun- och regionsektorn och som är född 1985 eller tidigare tillhör i dag pensionsavtalet KAP-KL. Men den 1 januari 2023 började det nya avtalet, AKAP-KR, att gälla. Det gäller alla nyanställda och alla yngre läkare och dem som tjänar under cirka 46 500 kronor. Men för lite äldre anställda som har en högre lön än så, och hör till det gamla avtalet, finns en möjlighet att välja att tillhöra det nya avtalet.
– Det gamla förmånsbaserade systemet har mindre ekonomiska risker för individen, men kan ge ett sämre utfall om man har dålig löneutveckling i jämförelse med lönerna i samhället i övrigt. Man behöver fortsatt ha en hög lön, förklarar Gusten Nyberg.
Lite förenklat kan man säga att valet i grunden står mellan att stanna kvar i ett avtal som garanterar en andel av slutlönen i pension, eller att gå över till det nyare avtalet som kan leda till en ännu högre pension i fall samhällsekonomin och börserna går bra.
– Det nya systemet, där de avsatta pengarna ger mer avkastning ju längre de har på sig att växa, skulle vara bättre om man har en hög lön tidigt i karriären och sedan en lägre lön längre fram, till exempel för att man går ned i arbetstid.
Gusten Nyberg är född 1984 och tillhör alltså de yngsta bland de som får välja. Han har ingen bakgrund inom pensionsfrågor men läste på och mejlade med facken, regionens pensionsrådgivare och pensionsförvaltaren KPA. När han sedan delade räknesnurran på olika nätforum visade det sig alltså att det var många som ville ta reda på mer.
– Det mest omfattande arbetet var att göra det användbart för personer i olika åldrar, och det var en rolig utmaning.
I takt med att han satte sig in i de bägge systemen la han till olika räknefunktioner för att kunna se hur pensionen i de bägge avtalen påverkades vid olika kriser och livshändelser. Nu innehåller snurran, som är i Google-docs-format, ett omfattande batteri av kalkyler och kalkylblad.
Finns det inte bra information på annat håll?
– Problemet är att särskilt löneutvecklingen både bakåt och framåt i tiden är så avgörande för utfallet, så generella råd blir begränsade i hur användbara de blir.
Till saken hör att varken arbetsgivarna eller facken bakom avtalet ger individuella råd, utan endast information om de olika alternativen, vilken bland annat kan nås här.
Hur är responsen på de olika forumen?
– De som använder den tycker ofta att den är imponerande och avancerad men ofta också att det ändå är svårt att räkna.
Så hur ska läkare som ännu inte bestämt sig tänka? Inte heller Gusten Nyberg kan ge något tips som passar alla, och han är noga med att framhålla att kalkylerna inte ger något facit.
– Jag tycker man ska utgå från att de två systemen är likvärdiga för en genomsnittsperson, och sedan räkna på om det som skiljer en själv från genomsnittet talar för det ena eller andra systemet. Men om man kommer fram till något som avviker från råden i den partsgemensamma informationen skulle jag dock vara försiktig och se till att förstå varför det blir så i ditt fall.
Han menar att det kan vara bra att utgå från vad man redan vet om sin yrkesbana och lön. Någon som är mer eller mindre säker på att den sista delen av sitt yrkesliv innebär hög lön kanske ska luta åt att vara kvar. Det gamla systemet garanterar ju en viss andel av slutlönen, definierat som en medellön under sluttampen av yrkeslivet fram till 65-årsdagen.
– Man kanske i princip kan veta att man kommer bli specialist och så småningom överläkare. Eller så kan det vara viktigt för en att kunna gå ner i tid i slutet av karriären.
En dimension som är värd lite extra eftertanke, enligt Gusten Nyberg, är hur de olika avtalen påverkar din familj om du skulle gå bort tidigt. Efterlevandeskydd innebär att det betalas ut en summa till familjen under ett specifikt antal år om pensionsspararen skulle dö. Detta finns i bägge avtalen, men det skiljer sig åt mellan avtalen hur man beräknar det.
Rent generellt tror han att valet för de allra flesta handlar om hur man ser på risk.
– Min tanke kring valet har varit att det för många nog kokar ned till ens riskbenägenhet. Vill man ha det högsta genomsnittliga utfallet eller snarare vara säker på att man åtminstone får en viss summa i pension.
Här finns en länk till Gusten Nybergs räknesnurra.
De två avtalen
De som kan göra ett val är läkare och andra anställda inom regioner, kommuner och bolag anslutna till kommunavtalet som är födda 1985 och tidigare, och som tjänar över 46 438 kronor i månaden (7, 5 basbelopp 2023).
KAP-KL är både ett både avgiftsbestämt och förmånsbestämt pensionsavtal, till skillnad från AKAP-KR som är helt avgiftsbestämt.
I den äldre typen av avtal, KAP-KL-avtalet, garanteras pensionen delvis av vilken genomsnittlig lön den anställde har haft under en särskild beräkningsperiod i slutet av karriären. Detta beror på att en del av pensionen är så kallat förmånsbestämd, det vill säga att den utgår från tidigare förmåner och lön.
I det nyare avtalet, AKAP-KR, tar man inte hänsyn till lönen i slutet av karriären till någon del.
Den som väljer att gå över till AKAP-KR kan inte senare välja att gå tillbaka till KAP-KL igen.
