– Resultaten av kunskapssammanställningen visar att hög arbetsbelastning, att vara utsatt för hög smittorisk samt brist på skyddsutrustning är arbetsmiljöfaktorer som påverkade hälsan för många anställda inom hälso- och sjukvården, säger Anna Nyberg, docent på institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Hon har tillsammans med kollegan Ingrid Demmelmaier skrivit rapporten Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin och kartlagt internationell forskning om hur coronapandemin påverkade arbetsmiljön över tid, sambandet mellan sjukvårdspersonalens hälsa och arbetsmiljö och vilka interventioner som förbättrade arbetsmiljön.
Korta interventioner för att underlätta återhämtning, som meditation, andningsövningar och planering av arbetstid och fritid, verkar ha haft en positiv effekt på personalen.
Organisatoriskt stöd, som gruppmöten för att underlätta kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor, men också socialt stöd av kollegor minskade risken för psykisk ohälsa.
– Både arbetsgivare och arbetstagare ska känna till att stresshantering på individnivå, som meditation och avspänning, åtminstone verkar ha kortsiktiga positiva effekter på hälso- och sjukvårdspersonal som är hårt pressade, säger Ingrid Demmelmaier.
Studiernas varierande design gör det svårt att dra allt för långa slutsatser om orsakssamband eller vilka effekter som är långvariga. Det går inte heller att beskriva skillnader mellan olika yrkesgrupper, åldersgrupper eller kön.
Författarna efterlyser mer forskning om hur organisatoriska faktorer påverkar arbetsmiljön och hur arbetsmiljön påverkar moralisk stress, det vill säga när sjukvårdspersonal tvingas agera mot sin egen moraliska kompass.
Kunskapssammanställningen är en del av ett regeringsuppdrag som Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick 2022 för att kartlägga arbetssituationen för olika yrkesgrupper under coronapandemin.
Rapportens slutsatser i korthet
Hur förändrades arbetsmiljön över tid inom hälso- och sjukvården under coronapandemin?
- Arbetsbelastningen ökade.
- Resultaten är motstridiga när det gäller personalens möjligheter att få känslomässigt stöd från ledning och externa konsulter.
- Resultaten är motstridiga när det gäller hur tillgången till personlig skyddsutrustning ökade och minskade över tid.
Vilka samband över tid mellan arbetsmiljö och hälsa kan identifieras?
- Att arbeta med covid-19-patienter, hög arbetsbelastning och moralisk stress hade samband med ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa.
- Stöd från chefer och kollegor hade ett samband med minskad risk för att utveckla psykisk ohälsa.
Vilken effekt hade interventioner för att förbättra arbetsmiljö eller hälsa inom hälso- och sjukvården under coronapandemin?
- Interventioner på individnivå (meditation, andningstekniker och avspänning) hade omedelbara, positiva effekter på personalens psykiska hälsa.
- Interventioner på organisationsnivå (förändringar i arbetsrutiner och bemanning samt professionshandledning) hade omedelbara men måttliga positiva förändringar i psykisk hälsa.
Sammanställningen baseras på 41 studier publicerade mellan november 2019 och 3 maj 2022. Många studier baseras på självrapporterade data, interventionsstudier saknar uppföljning över tid och studiedesign gör det svårt att dra slutsatser om orsakssamband.
Källa: Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal under coronapandemin
