Brist på arbetskraft, en åldrande befolkning, för få allmänläkare och svårigheter knutna till digitaliseringen. Det hade kunnat vara en svensk läkare som listar olika problem inom den svenska hälso- och sjukvården, men i stället är det Camilla Noelle Rathke, ordförande för Danmarks läkarförbund, som radar upp en mängd dilemman som de danska läkarna står inför.
– Vi har en väldigt omfattande brist på sjukvårdspersonal. En analys visar att om vi fortsätter att arbeta som vi har gjort tidigare och hanterar saker och ting på samma sätt så kommer vi att sakna 40 000 vårdmedarbetare i Danmark till 2030, säger hon.
Hon är en av flera inbjudna talare under Chefsföreningens årliga temadag, där temat för dagen är just en nordisk jämförelse av sjukvården och ledarskap i vården. Olikheter och likheter står i fokus. Karin Båtelson från Sjukhusläkarna skjuter in en fråga om det stämmer att de danska regionerna är tvingade att hålla budget – och vad som sker när de inte lyckas.
– Det är faktiskt en väldigt bra fråga. Vi har nu en politisk skandal på ett sjukhus i Århus, där cancerpatienter inte fick behandling i tid. När några av dem väl hamnade på operationsbordet hade det gått så långt att de inte kunde behandlas. Budgeten prioriterades helt enkelt framför patienterna. Det är förstås en skandal, men inte särskilt förvånande. Varje gång man tvingas hålla budgeten i balans måste man kapa någonstans, säger Camilla Noelle Rathke.
Janne Aaltonen, vd för Finlands läkarförbund, tar vid och berättar om den stora sjukvårdsreform som just sjösatts i Finland. Tidigare låg ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna under kommunerna, men sedan årsskiftet har ansvaret överförts till 21 välfärdsområden eller regioner. Den nya omorganisationen har fått vissa negativa konsekvenser i praktiken, säger Janne Aaltonen. Medan läkare alltid ingick i sjukhusledningarna tidigare och var högsta ansvariga för vården har detta nu förändrats.
– Tyvärr har chefläkarrollen nästan helt försvunnit i de flesta organisationer i och med de nya regionerna, säger han.
Den finländska vårdens stora problem är annars köerna, där man sett en kraftig ökning av patienter som väntat mer än lagens 180 dagar på specialistvård, enligt Janne Aaltonen.
Island, med under 400 000 invånare i hela landet, har speciella förutsättningar för sjukvården.
– Många läkare försvinner utomlands för att specialisera sig. Men medan 80 procent brukade återvända hem igen är den siffran nu nere på under 70 procent, säger Oddur Steinarsson, vice ordförande för Islands läkarförbund.
Precis som på många andra håll har de isländska läkarna en tuff arbetsbörda och mycket oregistrerad övertid. En studie från 2018 visade att 67 procent av landets läkare ansåg att pressen på jobbet var för hög.
– Vi har personalbrist och vi har inte heller råd att göra allt som vi kan göra i dag. Vi kommer att behöva prioritera hårdare, men det är en stor politisk fråga, säger Oddur Steinarsson.
