I 20 av 21 regioner råder brist på vårdplatser, enligt den nya rapport från Socialstyrelsen som släpptes på onsdagen och vårdplatserna behöver öka med 15 procent på ett år, från dagens 15 336 till 17 632.

– Det är välkommet att man så tydligt från Socialstyrelsens sida signalerar att det behövs fler vårdplatser i Sverige. Det krävs för att vi ska ha en god och säker vård, och bristen är ett hot mot patientsäkerheten, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon menar att sjukvården har hamnat i en ond cirkel.

– Läkare som jobbar på sjukhus pekar ut vårdplatsbristen som det största arbetsmiljöproblemet. Det får som konsekvens att man går ner i tid eller lämnar arbetsplatsen – vilket förvärrar problemen eftersom man då är ännu färre som jobbar. Den här trenden måste brytas, och det görs inte genom att dra in på sommarsemestern, bygga upp övertidsberg eller genom att inte betala för övertid. När personalpolitiken inte är bra blir i förlängningen inte heller sjukvårdspolitiken bra, säger hon.

Men är det realistiskt att tro att regionerna kommer att kunna få fram 2 300 vårdplatser på ett år?

– Många jobbar ju deltid på grund av för hög arbetsbelastning. Genom att prioritera arbetsmiljö, arbetsvillkor och återhämtning kan man ganska snabbt komma på banan. Och Arbetsmiljöverket betonade också i sin tillsyn att det inte rör sig om någon egentlig brist på vårdpersonal – utan att det rör sig om brist på personal som vill jobba under de här villkoren.

Sveriges Kommuner och regioner, SKR, är däremot mycket skeptiska till Socialstyrelsens nya riktvärden. I ett pressmeddelande kallar man de statliga målen för »ett slag i luften« som varken kommer att öka tillgängligheten eller skapa bättre arbetsmiljö.

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson är skarp i tonen när hon kritiserar SKR:s uttalande.

– Det är beklämmande att SKR genast går ut i försvarstal, och väljer att fortsätta stoppa huvudet i sanden, i stället för att vara en del av lösningen, säger hon i ett pressmeddelande.

Sofia Rydgren Stale delar inte heller SKR:s uppfattning:

– Det är klart att man kan diskutera om ett riktvärde gör skillnad i praktiken. Men vi hävdar att det faktiskt gör det, för ett riktvärde innebär ett ställningstagande och ett mål. Med mål blir det också enklare att sätta aktiviteter för att nå dit.

Däremot är hon mer tveksam till Socialstyrelsens riktvärden på fem års sikt, då man förväntar sig en återgång till dagens nivåer på antal vårdplatser.

– Det kan funka om primärvården blir en stabil bas och vi får ett bättre medicinskt omhändertagande inom äldrevården. Allt sådant kan ge effekter på lång sikt, men det är svårt att veta hur lång tid det tar. Man bör inte planera för den vinsten i förskott, säger Sofia Rydgren Stale.

Läs också: Ny rapport från Socialstyrelsen: Vill se 2 300 fler vårdplatser inom ett år