Sedan tidigare är det känt att förekomsten av psykisk ohälsa bland läkare är hög – samtidigt som få söker hjälp. I stället är det många läkare som självmedicinerar. Mot denna bakgrund valde en grupp forskare vid Karolinska institutet, däribland Emma Brulin, att undersöka bland annat hur utbrett självförskrivning är vid just psykisk ohälsa. Av de läkare som tar psykofarmaka självförskriver drygt 60 procent, enligt studien. Totalt sett använde 21 procent av respondenterna icke narkotikaklassad psykofarmaka, medan 12 procent använde narkotikaklassad psykofarmaka.
I er studie sticker män och seniora läkare ut som de som självförskriver mest. Vad tror du att det beror på?
– Psykisk ohälsa är ett stigma bland läkare och stigmat är större för män än för kvinnor, vilket kan göra att man väljer att skriva ut till sig själv. När det gäller seniora läkare tror jag det handlar om att man är trygg i sin läkarroll och har sett att andra har skrivit ut till sig själva: »Då kan ju jag också göra det«, säger Emma Brulin.
Jag blev lite förvånad att er studie inte visade att stöttning på jobbet minskar självförskrivning.
– Ja, ett sådant mönster trodde jag också att vi skulle få se; att man med en stöttande kultur kanske skulle vara mer öppen med att man mår dåligt. Men å andra sidan vet vi ju att dåligt stöd är en riskfaktor för depression och vi kan nu börja titta longitudinellt på om avsaknad av socialt stöd gör att depression och därmed även självförskrivning går upp.
Ni skriver att frågan om självförskrivning måste hanteras av lagstiftarna. Vad är det ni vill att politikerna gör?
– Man behöver se över om det verkligen ska vara möjligt att skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sig själv. Skriver man ut den här typen av läkemedel till sig själv finns det en risk för att man hamnar i missbruk och är påverkad på sin arbetsplats. Men generellt behöver också något göras för att minska den mentala ohälsan bland hälso- och sjukvårdspersonal. Allt kommer inte att ordna sig av sig självt om man bara drar in rätten att självförskriva mediciner. Man måste också adressera arbetsmiljön och ohälsan.
Mer om studien
Studien baseras på data från den tidigare studien »Longitudinal Occupational Health for Health Care in Sweden«, vilken innehåller ett representativt urval av svenska läkare. Läkare över 72 år och läkare som inte har haft någon aktiv klinisk tjänstgöring det senaste året har valts bort. Totalt har 2 761 läkare besvarat forskarnas enkät, vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent.
Studien »The association between self-treatment and mental health among Swedish physicians« har publicerats i tidskriften Occupational Medicine.
