Ersättningsmodellen, ibland kallad »Netflixmodellen«, går ut på att företagen som säljer antibiotika får en garanterad ersättning mot att de förbinder sig till att hålla ett säkerhetslager i Sverige med de aktuella antibiotikaprodukterna. Syftet är att bolagen inte ska prioritera ned den svenska marknaden.

En pilotstudie som Folkhälsomyndigheten presenterade i januari visade att modellen har fungerat, även om den utvärderande rapporten också framhöll att den behövde förfinas i vissa delar. Sverige fick tillgång till flera nya läkemedel och dessutom tidigare än andra jämförbara europeiska länder.

Folkhälsomyndighetens uppdrag är viktigt för flera patientgrupper, menar socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Om vi inte fortsätter att hålla tillgången till antibiotika hög så riskerar vi i Sverige att inte prioriteras som marknad för de viktiga läkemedlen. Detta kan drabba den svenska sjukvården hårt och hårdast drabbas de patienter som genomgår cancerbehandlingar och transplantationer och också nyfödda, säger Jakob Forssmed i en presskommentar.

Bakgrunden till att man tagit fram modellen är att Sverige använder antibiotika på ett ansvarsfullt sätt, vilket har gjort att nya antibiotika används mindre i Sverige än i andra länder. Detta har i sin tur ofta lett till låga intäkter för företagen som säljer antibiotika, vilket har gjort att Sverige blivit en mindre attraktiv marknad, enligt Socialdepartementet.

Folkhälsomyndigheten ska redovisa vad de gjort inom ramen för uppdraget till Socialdepartementet senast den 31 december 2023.

Läs mer om den första delrapporten här:
Ny ersättningsmodell gav bättre tillgång till antibiotika i sjukvården

Så har modellen fungerat hittills

Folkhälsomyndigheten fick under 2018 i uppdrag av regeringen att testa och utvärdera en alternativ ersättningsmodell som ska kunna användas för att säkerställa att särskilt viktiga antibiotika som används på sjukhus finns tillgängliga. I pilotstudien tecknade myndigheten avtal med fyra läkemedelsföretag gällande fem olika sorters antibiotika. Bolagen garanterades minst fyra miljoner kronor per produkt och år. För det skulle de garantera ett lager av produkten och även en leverans till svenska sjukhus inom ett dygn från beställning. Regionerna betalade företagen som vanligt för läkemedlen. Men om intäkten från regionerna i slutet av året för ett visst läkemedel var lägre än fyra miljoner kronor betalade staten mellanskillnaden till respektive företag.

Källa: Folkhälsomyndigheten