Sveriges Kommuner och regioner släpper två gånger om året en rapport som speglar det ekonomiska läget för landets kommuner och regioner. Vårens rapport, som presenterades på en presskonferens 16 maj, visar att regioner och kommuner går en tuff ekonomisk tid till mötes.
Hela 17 av 21 regioner och var sjätte kommun har budgeterat ett underskott för 2023, och de ekonomiska förutsättningarna kommer enligt SKR:s rapport att försämras ytterligare 2024. Nu kräver SKR snabba och långsiktiga besked om statsbidrag från regeringen för att minska risken för nedskärningar.
– Det finns ett stort behov av tydliga besked snarast möjligt för både 2024 och 2025 för att kommuner och regioner ska kunna planera på bästa möjliga sätt. Alternativet är att kommuner och regioner tvingas till kortsiktiga beslut som riskerar att drabba välfärden och medborgarna, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR.
De ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner har svängt snabbt. En stark högkonjunktur har förbytts till lågkonjunktur och hög inflation, vilket lett till kraftigt ökade kostnader för pensioner, räntor och stora prisökningar inom välfärdens verksamheter.
– Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge. Från 2000-talets starkaste resultat, till det svagaste på bara två år. Den höga inflationen och den allt mer påtagliga arbetskraftsbristen utmanar regioner och kommuner. Men det ser väldigt olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska förutsättningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Kommuner och regioner kommer självklart inte att sitta med armarna i kors, utan kommer att vidta åtgärder, säger Anders Henriksson, samtidigt som han är tydlig med att framhålla att statens kortsiktighet är problematisk.
SKR vill att staten ska stå för en mer stabil finansiering som är förutsägbar över tid. Ett tydligt krav är att staten behöver gå från riktade statsbidrag, till generella. Annika Wallenskog konstaterar att det blir fånigt om man inte har råd att driva basverksamheten samtidigt som man får riktade medel till, som exempel, böcker till skolan.
– Vi föreslår att staten låser upp de riktade statsbidragen och gör om dem till generella bidrag. Det ger kommuner och regioner rådighet att använda pengarna där det bäst behövs. Det gjordes med framgång under 90-talskrisen. Vi vet också att regeringen hade stort manöverutrymme under pandemin. Samma handlingskraft behövs nu, säger Anders Henriksson.
I sin ekonomirapport för våren 2023 pekar SKR på en hög kostnadsutveckling i hälso- och sjukvården. I fasta priser ökade kostnaderna för hälso- och sjukvård med 3,5 procent 2021, vilket är högre än genomsnittet (2,4 procent) de senaste fem åren före pandemin. Samtidigt har pandemin gjort det svårt att analysera och jämföra åren 2019–2021, bland annat på grund kostnader för omställning till fler Iva-platser, krislägesavtal, testning och vaccinering.
En post som ökat under många år, och som fortsätter att öka enligt SKR:s prognos, är regionernas kostnader för förmånsläkemedel. Till grund för bedömningen ligger Socialstyrelsens prognos för förmånskostnaderna. Myndigheten räknar med att kostnaderna ökar med närmare 6 procent 2023. SKR väntar sig dock ännu högre kostnader (ytterligare 2 procentenheter) eftersom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutat inkludera nya läkemedel för cystisk fibros i förmånen. Dessutom flaggar man för den effekt en stigande inflation kan få på läkemedelspriserna.
Regionernas kostnader uppgick till 421 miljarder kronor år 2021. 82 procent utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvården, enligt webbplatsen Ekonomifakta.
Läs mer:
SKR:s skatteprognos: Större skatteintäkter äts upp av utgifterna
SKR:s chefsekonom: Värsta ekonomiska läget på 30 år
