Vart fjärde år sedan mitten av 1980-talet har skolbarn tillfrågats om sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I dagarna kom den senaste rapporten, Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22. Under en lektionstimme har omkring 42 000 barn, 11-, 13- och 15-åringar, från 2 000 skolor fyllt i en enkät. Och det är fyra områden som särskilt bekymmersamma och som kräver åtgärder, enligt Folkhälsomyndigheten:
Stressen i skolan fortsätter att öka och trivseln minskar. Stressen i skolan fortsätter att öka sedan 2009/10. Det gäller både flickor och pojkar och i alla tre åldersgrupper. Och trivseln i skolan fortsätter att minska sedan 2013/14. Sammanhållningen mellan elever är sämre och fler mobbas.
Omkring en tredjedel av 13- och 15-åringarna svarar att de har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem, fastställt av läkare. Det är en ökning jämfört 2013/14 då andelen låg runt 20 procent.
Fler använder alkohol och snus. Trenden sedan slutet av 1990-talet med minskad alkoholkonsumtionen har delvis avstannat. Till exempel har andelen 15-åriga flickor som någon gång varit berusade har ökat från 22 till 31 procent på fyra år. Allt fler använder snus. 27 procent av 15-åriga flickor snusar jämfört med 7 procent 2017/18. Många anger att de använder nikotinsnus (vitt snus) eller att de inte vet vad de snusar. Fler har provat cannabis vid minst ett tillfälle i livet: 8 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna har gjort det. 2017/18 var andelen runt 6 procent för flickor och runt 8 procent för pojkar.
Färre använder kondom. Av de 15-åringar som haft samlag var andelen som använde kondom vid det senaste sextillfället hälften så stor som 2009/2010.
– Generellt så visar undersökningen att det skett en försämring av skolbarns livsvillkor och levnadsvanor på flera områden. Det här behöver uppmärksammas av beslutsfattare på alla nivåer, och av skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande.
För första gången presenteras också resultaten per region.
– Eftersom resultaten nu presenteras på regional nivå kan beslutsfattare och folkhälsostrateger jämföra sin egen region med andra i landet. Det kan sen utgöra underlag för olika åtgärder som syftar till att förbättra livsvillkoren och levnadsvanorna bland barn och unga, säger Petra Löfstedt, utredare och ansvarig för studien på Folkhälsomyndigheten.
