Totalt i landet behövs drygt 2 300 fler vårdplatser på sjukhusen, visar Socialstyrelsens riktvärden som presenterades på onsdagen. Slutsatsen är att antalet vårdplatser behöver bli fler i 20 av 21 regioner. Behoven varierar stort: Region Uppsala skulle behöva en 26-procentig ökning, medan Jönköpings län och Jämtland–Härjedalen klarar sig med 3.
Men Rachel De Basso (S) på SKR menar att Socialstyrelsens kvantifiering inte kommer att leda till fler vårdplatser. Det jobbar redan regionerna med så gott det går.
– När Socialstyrelsen går ut med normerande riktvärden över antal bäddar man ska ha inom sjukhusvården, blir det mer bakåtsträvande och fångar inte komplexiteten i omställningsarbetet, säger hon till Läkartidningen.
Tycker du att Socialstyrelsens beräkningar är fel?
– Jag kan inte säga att den är fel. Men den tar inte hänsyn till komplexiteten. Den inkluderar inte omställnings- och utvecklingsarbetet.
Rachel De Basso lyfter exempel där regioner satsar på exempelvis kommunal hemsjukvård och digitala verktyg som i längden kan minska behovet av vårdplatser. Regionerna kämpar också med att minska behovet av hyrpersonal, förbättra arbetsmiljön och öka kontinuiteten i primärvården. Och hon hoppas på ett utvidgat samarbete mellan staten och regionerna om kompetensförsörjning.
Det är åtgärder som både ska förbättra för patienter och för personal, som ska vilja stanna kvar. För flera regioner har budgeterat för personal som i dag inte finns tillgänglig, påtalar Rachel De Basso.
Är Socialstyrelsens siffror för höga?
– Jag kan inte säga om de är för höga eller inte, det är utifrån deras modell. Regionerna jobbar varje dag för att säkerställa att det finns tillräckligt med vårdplatser för att möta patienternas behov, men det krävs förstås tillgång till personal med rätt kompetens.
Är det inte bra att beslutsfattare i regionerna har något att gå efter?
– Jag uppfattar det som en trubbig, teoretisk modell. Och den kan låsa upp – jag är orolig att det stryper det omställningsarbete som vi har i svensk hälso- och sjukvård. Vi behöver få en utbyggd primärvård, det behövs skjutas till resurser till primärvården, vi behöver ökad kontinuitet, fast läkarkontakt …
Hur jobbar man då i regionerna, vad går man efter om ett sådant här verktyg är trubbigt?
– Politiskt behöver vi efterfråga medicinska resultat mer. Vi jobbar aktivt med tillgänglighetsfrågorna. Och vi utgår ifrån de behov som patienterna uppvisar. Det finns brister i svensk hälso- och sjukvård. Det är vi i SKR först att säga, säger Rachel De Basso.
Läs även:
Ny rapport från Socialstyrelsen: Vill se 2 300 fler vårdplatser inom ett år
