Uppropet, som P4 Västmanland var först med att rapportera om, innebär en mer konfrontativ strategi från läkarna i deras arbete med att få regionen att lyssna.

Bakom uppropet står Joel Särnefält, ST-läkare på röntgenkliniken i Västerås och adjungerad styrelseledamot i Västmanlands läkarförening, och Annika Gunnarsson, överläkare på barn- och ungdomskliniken och vice ordförande i samma förening.

Varför tog ni initiativ till ett upprop?

Joel Särnefält, ST-läkare på Röntgenkliniken Region Västmanland. Foto: Privat.

– För att vi har försökt jobba mot NAV-arbetsgruppen i bakgrunden, men att detta inte har gett resultat. Det är därför vi har bytt strategi. Vi vill ju ha en lösning på detta. Det finns inget värde i sig med en konflikt, men vi har försökt, försökt och inte nått resultat, så det fanns ingen annan utväg, säger Joel Särnefält.

Vilket är er viktigaste budskap?

– Att det inte får bli ett nytt NKS, Nya Karolinska, och att man på allvar måste lyssna på verksamheterna och personalens synpunkter i fall det ska bli ett ändamålsenligt sjukhus.

Enligt Joel Särnefält kan man säga att tjänstemännen i NAV-arbetsgruppen som läkarna har haft kontakt med har lyssnat i viss mån, men inte så att det betytt något väsentligt. Endast mindre förändringar har gått att notera, även om regionen skrotat planerna på ett helt öppet kontorslandskap.

I uppropet, som hittills 248 läkare i Västmanland skrivit under, tar läkarna upp att det finns avgränsade arbetsstationer endast för hälften av läkarna på akuten, att väggarna är av glas för att skapa en öppen känsla och »att de kliniknära administrativa rummen har gått upp i rök för att ersättas av delade flexrum med många arbetsstationer på liten yta«.

»Dessa är bara några exempel på hur NAV går i skandalsjukhuset NKS fotspår«, fortsätter läkarna i uppropet.

Det saknas möjlighet att arbeta i lugn och ro, framhåller röntgenläkaren.

– Det finns ingen plats för hemvist. Det finns ingen riktig plan för hur vi ska kunna ha lugn och ro, till exempel att sätta sig ned i fem minuter avskilt nära kliniken. Det är generellt sett också fortfarande för mycket människor på för liten yta, säger han och syftar på de planerade administrativa arbetsrummen.

För små sådana utrymmen kan även påverka arbetet med att bibehålla patientsekretessen, tillägger han.

Förutom den generella bristen på inflytande finns även många detaljfrågor på kliniknivå att kritisera, poängterar läkaren.

Åtminstone sedan 2021 har läkarföreningen i regionen efterlyst att beslutsfattarna ska lyssna mer på läkarna. Vilken är er analys av att man ännu inte lyssnat bättre?

– Ja, vi har haft en dialog mycket länge, men jag tror att vi har lite olika approach till hur vi ska möta problemen, säger ST-läkaren som varit engagerad i frågan för läkarföreningens räkning sedan början av året.

Hans bild är att kritiken inte nått fram till politikerna, utan att den har stannat på tjänstemannanivå i NAV-arbetsgruppen.

Ni ska nu gå vidare och kontakta politikerna för att få gehör. Hur tänker ni er detta arbete?

– Än så länge har vi bara haft något enstaka inofficiellt samtal. Vi kommer förmodligen ha lite mer personliga kontakter på tu man hand. Vi planerar även att lyfta frågorna på ett kommande läkarmöte, där NAV-arbetsgruppen och förhoppningsvis även politikerna från regionen finns representerade.

Från Region Västmanlands sida svarar en av de ansvariga tjänstemännen att sjukhusets utformning är ett politiskt beslut av regionfullmäktige, och att man samarbetat med representanter från facken och verksamheterna före beslutet.

»Innan beslut i regionfullmäktige har avdelningarnas utformning samverkats och beslutats av respektive verksamhetschef. Utformning har skett tillsammans med verksamhetsrepresentanter och fackliga företrädare från dessa verksamheter, inklusive företrädare från läkarföreningen. Planeringen av avdelningarnas utformning pågick mellan 2018 och 2021«, skriver Victoria Hörnedal, programchef för Nytt akutsjukhus Västerås, NAV, till Läkartidningen.