Det visar siffror som KPA tagit fram till Läkartidningen.

KPA administrerar tjänstepensionen för anställda inom 16 regioner och de flesta kommunerna. Av dessa anställda var det 114 540 personer som fick möjligheten att välja, varav de flesta bedöms vara läkare. Ungefär två av tio, eller 19 078 personer, valde att gå över till det helt avgiftsbestämda tjänstepensionsavtalet, AKAP-KR.

Resten, lite mer än åtta av tio, ligger alltså kvar i den äldre formen av pensionsavtal som heter KAP-KL, och som garanterar en viss procent av lönen för en del av pensionen.

Även om de flesta alltså inte valde bort sin nuvarande förmånsbaserade pension, var det majoriteten av gruppen aktiva väljare som kryssade för det nya AKAP-KR-avtalet.

KPA som organisation har ingen djupare analys av resultatet. Men att de aktiva väljarna i hög grad valde att gå över till den nyare formen av pension beror förmodligen på att de som inte gjorde ett aktivt val, visste att de skulle ligga kvar i sin gamla pensionsform.

– Man kan tänka sig att det var de som var intresserade av att byta i högre utsträckning som gjorde ett val. De som inte gjorde ett aktivt val, icke-väljarna, blev ju kvar i KAP-KL. »Varför ska man gå in och välja när man ändå ligger kvar utan att välja«, kan många ha resonerat, säger Thomas Månsson, pensionsexpert på KPA.

Det var ändå cirka 10 800 individer som KPA förvaltar pensionen för som uttryckligen gjorde ett val om att stanna kvar i KAP-KL. Trots att de egentligen inte behövde välja.

– Man kanske ville göra ett val eller vara helt säker.

De som fick göra ett val var kommun- och regionanställda födda före 1986 och som hade ett pågående intjänande av förmånsbestämd pension inom ramen för KAP-KL vid årsskiftet, alltså de som hade uppnått en viss ålder och samtidigt hade en inkomst över 44 375 kronor i månaden.

De hade på sig till den 31 maj att gå över till det nyare avtalet, och då inte bara få sin framtida tjänstepension framräknad på ett annat sätt, utan också – mot att de gjorde ett val – få en tilläggspremie, alltså en extrainsättning till pensionen.

Thomas Månsson bedömer att de flesta som hade ett val var läkare.

– Det är den stora gruppen inom dessa sektorer. Det är cirka 10–15 procent i kommunerna och cirka 30 procent i regionerna som har inkomster på denna nivå, och läkarna är den största gruppen i regionerna, säger han.

 

Läs mer:
Hans räknesnurra om pensionsvalet väckte stort intresse
SLF ska få läkarna att välja pensionsavtal i höst
Läkare får nytt tjänstepensionsavtal

Totalsiffrorna för alla regioner och kommuner

Efter att artikeln skrevs fick Läkartidningen siffror från OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, som inkluderar även dem som har sin pension förvaltad av Skandia. De röstade i princip på samma sätt som majoriteten som har sin pension hos KPA. Summan av alla 140 000 valberättigades val blev med denna grupp inkluderad:
Valde att byta till AKAP-KR: 16,4 procent
Valde att stanna kvar i KAP-KL: 10 procent
Icke-väljare: 73,6 procent
Källa: OFR, via Läkarförbundet.

De två avtalen i korthet

AKAP-KR, ett helt avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal, gäller från och med 1 januari 2023 för anställda inom kommuner och regioner, samt anställda i företag som är medlemmar i Sobona. Men de som är födda 1985 och tidigare, och som tjänade över 7,5 inkomstbasbelopp i 2022 års nivå den 1 januari (44 375 kronor i månaden) erbjöds att kvarstå i KAP-KL, som är både ett avgiftsbestämt och förmånsbestämt pensionsavtal. Med förmånsbestämt menas här att pensionen delvis garanteras av vilken genomsnittlig lön den anställde har haft under en viss period i slutet av karriären och hur länge denne har arbetat.
Den som var anställd över årsskiftet med en fast lön under 44 375 kr och saknade ett förmånsbestämt intjänande omfattas däremot automatiskt av AKAP-KR efter årsskiftet. I detta avtal tar man inte hänsyn till lönenivån i slutet av karriären till någon del, utan här avgörs pensionen av hur de avsatta tjänstepensionspengarna från hela yrkeslivet har förräntat sig i olika pensionsfonder. Det nya avtalet innebar också en höjning av pensionsavsättningarna i procent av lönen.