Spädbarn med kort tungband kan i vissa fall behöva genomgå ett så kallat tungbandsklipp för att amningen ska fungera. Det innebär att tungbandet delas kirurgiskt, vilket underlättar amningen eftersom tungan blir mer rörlig.

Under flera år ökade antalet tungbandsklipp markant, vilket Dagens Nyheter uppmärksammade i en granskning 2021. Enligt granskningen skedde en del tungbandsklippningar på allt för lösa grunder.

Nu visar färska siffror från Region Stockholm, där flest ingrepp görs, att antalet tungbandsklipp har minskat rejält hos barn upp till sex månader – från cirka 1 600 klipp år 2020 till drygt 800 under 2022. Det innebär att andelen klipp hos barn i denna ålder har minskat från 5,7 till 3 procent.

En tvärprofessionell arbetsgrupp med representanter från Region Stockholm och Region Gotland har tagit fram ett kunskapsstöd som tydliggör vårdkedjan, bedömningsinstrument och kvalitetsindikatorer för uppföljning.

En nyhet är att alla vårdgivare som utför tungbandsklippning ska göra det först efter en bedömning och observation av amningsutbildad kompetens.

Caroline Gahm, överläkare inom pediatrisk öron- näs- och halssjukdom och ordförande för det regionala programområdet för öron-, näs- och halssjukdomar, konstaterar att det nu blivit lättare för vården att bedöma om ett barn bör erbjudas kirurgisk behandling.

Hon påpekar att riskerna med tungbandsklipp hos spädbarn visserligen är små, men att det kan uppstå komplikationer som blödning, ärrbildning och nervskador.

– Problem med amning kan bero på så många olika saker, där ett kort tungband är en av dem. Dessutom behöver ett kort tungband inte ge några symtom alls. Enligt vetenskaplig litteratur leder det till amningsproblem hos cirka en fjärdedel, säger hon.