Mötet ska hållas i augusti, men enligt Amnesty Sverige är det viktigt att UD agerar så fort som möjligt, då dödsdomen skulle kunna verkställas närsomhelst.

Frågan som familjen och Amnesty hoppas få svar på vid mötet är vad Sverige gör för att Ahmadreza Djalali ska få komma hem till sin familj. UD har hittills inte gett några konkreta besked om hur de arbetar med fallet, enligt Amnesty.

– Det är såklart väldigt bra att mötet blir av, eftersom hon bett om ett möte ända sedan Tobias Billström tillträdde. Sedan är mötet inte förrän mitten av augusti, och från Amnestys sida hade vi önskat att han prioriterat detta tidigare. Men vi välkomnar att de har sagt ja till ett möte, säger Maja Åberg, sakkunnig och senior policy advisor på organisationen.

Det finns anledningar för UD att agera skyndsamt, menar hon.

– Ja, ju förr desto bättre med tanke på den extrema situation han befinner sig i. Verkställandet kan komma närsomhelst. Det senaste året har det varit otroligt många avrättningar i Iran. Förra året var det till exempel minst 576 avrättningar, vad vi kunnat verifiera, och de senaste månaderna har det dessutom varit en våg av avrättningar, säger hon och fortsätter:

– Med tanke på att Iran avrättar så många människor, och att landet avrättade en svensk medborgare under våren är ju risken stor för att det kan komma hända igen.

Amnesty bedömer att de iranska myndigheterna använder avrättningarna som ett politiskt verktyg som ska skrämma medborgare till tystnad.

Vad hoppas ni att mötet kan leda till?

– Dels att Vida kan få besked om vad Sverige gör i fallet. UD har sagt väldigt lite, och väldigt sällan gett några konkreta besked om vad de gör. En annan sak vi hoppas på är att mötet placerar fallet högre på utrikesministerns agenda.

Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis fru. Arkivbild: Jesper Cederberg

I ett öppet brev från Vida Mehrannia som Amnesty publicerar på sin webbplats i dag framkommer att familjen är mycket frustrerad över den knapphändiga informationen från Utrikesdepartement, inte minst i ljuset av att flera EU-medborgare släppts av Iran de senaste månaderna.

»Varför lyckas andra EU-länder få hem sina medborgare men inte Sverige?«, skriver Ahmadreza Djalalis fru, son och dotter i brevet.

Frågan syftar bland annat på en fångutväxling mellan Iran och Belgien, där en belgisk medborgare, två österrikiska medborgare och en dansk medborgare gick fria mot att en iransk medborgare, dömd för terrorbrott, släpptes fri av Belgien. Men vad Sverige har gjort konkret, och varför inte Ahmadreza Djalali tillhörde dem som kunde utväxlas, vet ingen, även om det finns spekulationer.

Vad skulle behövas för att han ska släppas, bedömer ni?

– Det är svårt att säga något om, då vi inte vet vad UD gör just nu, men vi i Amnesty uppmanar dem till att göra allt de kan och att samarbeta med andra EU-länder som befinner sig i en liknande sits, säger Maja Åberg som under torsdagen tillsammans med Vida Mehrannia ska träffa riksdagens tvärpolitiska grupp för mänskliga rättigheter för att riksdagspolitikerna ska få mer information om fallet.

Svenska Utrikesdepartementets presstjänst har tidigare i ett mejl till Läkartidningen skrivit att UD »kontinuerligt« tar upp Ahmadreza Djalalis situation med företrädare för Iran på hög nivå, och att Sverige sedan länge har krävt att dödsstraffet inte verkställs, samt att man framfört att det är nödvändigt att den svensk-iranske läkaren friges på grund av läkarens hälsoläge.

Läs mer:
Hopp om ljusning för dödsdömde Djalali efter avtal om fångutväxling

Dömd för spioneri

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet och greps under en föreläsningsresa i Iran 2016. 2017 dömdes han till döden för spioneri, en dom som fastställdes 2018 – samma år som han fick svenskt medborgarskap. Ahmadreza Djalali har vid tidigare tillfällen sagt att den egentliga anledningen till han att dömts är att han vägrade spionera för Irans räkning.