Ameli Norling, nytillträdd chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och regioner (SKR). Foto: Marc Femenia

– Jag har sett hur snabbt SKR jobbar när förutsättningarna ändras. Inte så att det känts överraskande, men det är en positiv bild jag har fått sedan jag började, säger Ameli Norling när hon tar emot för en intervju i SKR-huset, nära Slussen i Stockholm.

Tidigare samma morgon har regeringen utvecklat planerna på statligt övertagande av hälso- och sjukvården, och bara några veckor har gått sedan Sveriges Kommuner och regioner presenterade sin ekonomiska prognos om en historiskt snabb försämring av regionsektorns ekonomi.

– Men lite fanns ju de här sakerna på bordet under rekryteringsprocessen. Utöver det har vi också den turbulens som funnits i flera år med covid, tillägger Ameli Norling.

Företrädaren Emma Spak lämnade för Värmland och chefsjobb inom länsstyrelsen redan i slutet av förra året.

Ameli Norling, medicine doktor och specialist inom gynekologi och obstetrik, har rekryterats från Region Stockholm, där hon närmast har varit enhetschef med ansvar för kunskapsstyrning och stöd vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Erfarenheter från Region Stockholms arbete med digitala kunskaps- och beslutsstöd ser hon som nyttiga för att driva på SKR:s arbete, inte minst de större överenskommelserna med staten om cancervård och kvinnors hälsa.

– Det är främst tre delar där jag ser möjligheter. I våra utvecklingsprojekt måste vi föra in att patienterna med digitala verktyg kan lära känna sig själva och sin sjukdom och därmed kunna vara delaktiga i sin vård. 

– En annan aspekt är att våra projekt eller riktlinjer inte blir som en pålaga för vården, utan kan utgöra ett faktiskt stöd med användbara verktyg. Digitalisering för intern effektivisering är ett tredje viktigt område.

Ameli Norling vill samtidigt arbeta för tydligare roller som underlättar digitalisering av hälso- och sjukvården, ett område där hon ser att staten och regionerna med SKR:s stöd måste hitta bättre samverkansformer.

– I nuläget är det väldigt utspritt på olika myndigheter om ansvar för frågor som rör digitalisering. Här tror jag att man skulle kunna förtydliga roller och uppdrag så att inte kommuner och regioner ska ha så många aktörer att förhålla sig till.

SKR är en ny anhalt i karriären för Ameli Norling, som efter examen bland annat arbetat inom Region Kalmar, forskat på KI och närmast kommer från ledningsnivå i
Region Stockholm. Foto: Marc Femenia

På SKR leder Ameli Norling en av organisationens större enheter. Runt ett 60-tal medarbetare är knutna till arbetet. Omräknat till heltidsanställningar rör det sig om 45 tjänster. 

En »handfull« av medarbetarna på avdelningen har, i likhet med nya chefen, läkarbakgrund.

Många gånger används flexibla lösningar för att få in kompetens. Tillfälliga medarbetare lånas in från SKR:s medlemmar, konsulter anlitas.

– En hel del frågor är organiserade kring en teamledare som har ansvaret, och det gör att jag inte alltid har direktkontakt med alla medarbetare. För egen del motsvarar det mer hur det var under tiden som verksamhetschef på Karolinska – att leda andra som sedan leder en egen grupp – än min förra tjänst, säger Ameli Norling.

Vilka intryck har du från första tiden på SKR?

– Jag är väldigt imponerad av mängden kunniga medarbetare och chefer. Det finns verkligen expertkompetens i organisationen, där man också brinner för sina frågor och jobbar hårt.

Att lära känna medarbetare och gå igenom sakfrågor har prioriterats under de första veckorna; bland annat har frågor kring kompetensförsörjning och civil beredskap tagit en hel del arbetstid.

Ameli Norlin ser att chefsrollen ger ett förhållandevis stort mandat att driva frågor med det verksamhets- och regionperspektiv hon har med sig från tidigare i karriären.

– Men inte så att jag sitter på min kammare och initierar frågor, utan mer att jobba utifrån vår politiska inriktning och även det som kommer från våra medlemmar genom nätverk vi har. Utifrån det kan jag föra regionernas talan i olika forum.

SKR:s komplexa relation till staten blir ofrånkomlig att hantera. Samtidigt som vårdöverenskommelser med riktade, statliga medel blivit allt vanligare, så gnisslar det på andra områden. Riktvärden för vårdplatser, utredningen om statligt huvudmannaskap och bristande regeringsbesked om nästa års statsbidrag är exempel på irritationsmoment. Ameli Norling ser sammantaget en risk att det kan hämma utveckling och nödvändigt omställningsarbete.

I ett skede när utvecklingsinsatser kommit igång igen »efter covid« skulle en sådan utveckling vara särskilt olycklig, menar hon.

– Medarbetare i organisationen har definitivt fått signaler om den här problematiken och att det lyfts fram i olika nätverk.

SKR:s halvårsrapport för den ekonomiska utvecklingen presenterades nyligen och indikerar en dramatisk omsvängning, från paradoxalt stora överskott under flera år med covid till möjligen minusresultat i samtliga regioner under 2023, och med 2024 som ytterligare ett mörkt år.

Ameli Norling beskriver det som en stor prövning, som förvärras av att regioner och kommuner saknar besked om framtida statsbidrag.

– Vi behöver hjälp från statligt håll för att överbrygga lågkonjunkturen. Det är alltid en risk att utvecklingsarbete hamnar lite i andra hand, men där behöver vi fortfarande göra saker kring effektivisering, omställning och nya arbetssätt för att locka mer personal och behandla patienter mer effektivt. Att åstadkomma mer för mindre pengar är ett arbete vi inte får tappa.

Även regeringsinitiativet om en övergång till statlig vård – helt eller delvis – ses av SKR som problematiskt.

Ameli Norling pekar på att en utredning visat att det kan ta 20 år att byta huvudman för skolan.

– Det är inte orimligt att tro att det skulle handla om det tidsperspektivet även för hälso- och sjukvården, som är en större förändring än skolan. Alla omorganisationer tar fokus från våra arbetsuppgifter, säger Ameli Norling.

Hon vill hellre se ett engagemang för att tydliggöra roller och samspelet mellan staten och regioner, med inriktningen att underlätta regionernas arbete.

SKR tycker inte att det är fallet när exempelvis Socialstyrelsen – på uppdrag av regeringen – tar fram ett nytt riktvärde om att ytterligare 2 300 vårdplatser behövs.

– Vi ser inte riktigt att det blir ett stöd – snarare en av just nu många styrsignaler från staten på ganska detaljrik nivå som kan vara ett hinder för regionernas inre utvecklingsarbete, säger hon.

– Det är inte så att vi av princip är emot riktvärden. Men vi rör oss mot en nära vård, en transition som kommer att ta tid och är en långsiktig omställning. Att då fokusera på att resurser ska till sjukhus med vårdplatser som det centrala blir svårt att integrera med signalerna i ett långsiktigt arbete mot nära vård, säger Ameli Norling, som i Socialstyrelsens analys saknar delar som avancerad vård i hemmet och hur flödet av patienter mellan region och kommun kan påverka behovet av vårdplatser.

Ameli Norling uppe på SKR-husets tak. Foto: Marc Femenia

Fotograferingen tar oss till SKR-husets övre våningar. Terassutsikten över Gamla stan och stora delar av Stockholms innerstad är väl i klass med utsiktsplatser från högre höjder på Södermalm.

Rådet från SKR:s vd har inte gått att misstolka:

– Palle Lundberg [vd för SKR; red:s anm] var tydlig med att det inte går att sköta det här jobbet från Hornsgatan 20, och det är jag på det klara med, säger Ameli Norling med ett leende.

Med start i juni är ambitionen att träffa samtliga regioners hälso- och sjukvårdsdirektörer för att sätta sig in i aktuella frågor för specifika regioner.

För Ameli Norling löper Karolinska och Region Stockholm som en röd tråd genom yrkeslivet, men karriären inleddes med AT-tjänst på sjukhuset i Västervik, och hon vänder sig lite mot att hon kommer till SKR med ett Stockholmsperspektiv.

– Det mesta av arbetet de senaste tre åren för Region Stockholm har varit sjukvårdsregionala frågor med ansvar även för Gotland, som är vår minsta region. Det har rört olika för- och nackdelar med den stora regionen respektive den lilla. Det betyder inte att jag har kunskap om alla regioner i Sverige, men jag är väl insatt i hur olika det kan vara.

 

Ameli Norling

Ålder: 43 år.

Bor: Parhus i Gamla Enskede, söder om Stockholm.

Familj: Man och tre barn.

Medicinsk specialitet: Gynekologi och obstetrik.

Bakgrund: Läkarexamen på KI 2003, specialistexamen och medicine doktor 2014. Verksamhetschef för gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Enhetschef för kunskapsstyrning och stöd vid Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning.

Fackliga uppdrag: Ombud på klinik- och divisionsnivå för Läkarförbundet och Saco under en period på Karolinska universitetssjukhuset.

Aktuell: Chef för sektionen för hälso- och sjukvård, avdelningen vård och omsorg på SKR, sedan 2 maj.

Senast lästa bok: Läser »Binas hemliga liv« av Thor Hansen.

Oanad talang: Har tagit mc-kort och hoppas få användning för det i sommar.

Träffade en patient senast: 2018.

Viktigaste hälsofrågan: Jämlikhet och hälsofrämjande insatser.

Viktigaste läkarfrågan: Att få ro och möjlighet att göra det man är bäst på.

SKR ska ge stöd till kunskapsutbyte

  • Sveriges Kommuner och regioner (SKR) är en medlems- och arbetsgivarorganisation för samtliga kommuner och regioner i Sverige med uppgift att ge stöd och bidra till utveckling inom kommun- och region­sektorn. SKR har ofta en samordnande roll för olika frågor och arbetar i nätverk för kunskapsutbyte.
  • SKR bildades i sin nuvarande form 2007, som föregångaren SKL, genom en sammanslagning av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. På den senaste kongressen skiftade den politiska ledningen från Moderaterna till Socialdemokraterna med Anders Henriksson, Region Kalmar län, som ny ordförande och den första med en bakgrund som regionpolitiker.