Närhälsan i Västra Götalandsregionen får skarp kritik av Ivo i ett tillsynsbeslut.

Tillsynsmyndigheten menar att Närhälsan har brustit i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete. Den har inte bedrivit en tillräcklig egenkontroll, alltså en systematisk utvärdering av verksamheten för att säkra en god vård, och inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra felaktiga diagnoser och vårdskador.

Problemen har funnits på flera olika vårdcentraler och varit ett »övergripande och återkommande problem« konstaterar myndigheten. Ivo skriver att åtgärder inte endast borde ha vidtagits på lokal nivå, utan även på »övergripande förvaltningsnivå«.

Bristerna i arbetet har inte varit förenliga med hälso- och sjukvårdslagens krav på en god vård, skriver Ivo. Men myndigheten nöjer sig med ett kritiskt ställningstagande, utan sanktioner. Detta eftersom vårdgivaren under granskningens gång identifierat bakomliggande orsaker och lagt fram åtgärder på övergripande förvaltningsnivå för att lösa problemen.

Närhälsans samordnande chefläkare Monica Radeberg säger till Läkartidningen att organisationen tar till sig kritiken.

– Vi ser alltid allvarligt på när Ivo kritiserar oss, och jag tycker det är bra att Ivo granskar oss, men jag tycker ändå att det är viktigt att säga att vi har jobbat med patientsäkerheten på förvaltningsnivå, även om vi behöver arbeta ännu mer med det och bli bättre på att förtydliga hur vi arbetar med egenkontroll.

Bakgrunden till Ivos granskning är att Närhälsan mellan den 1 juni 2020 och den 1 juni 2021 anmälde 76 ärenden enligt lex Maria till myndigheten. Drygt hälften av dessa var händelser där patienter hade drabbats av, eller riskerade att drabbas av, allvarlig vårdskada till följd av felaktig, fördröjd eller utebliven diagnos.

– På lokal nivå arbetar vi såklart med patientsäkerhet som alla andra, och det har inte varit helt enkelt att förstå vad man efterfrågat när det gäller den övergripande nivån, säger Monica Radeberg.

För att möta upp kritiken identifierade Närhälsan ett antal avvikelser relaterade till diagnostiska fel och misstag, och för sin riskanalys på övergripande förvaltningsnivå använde Närhälsan sig av studier av WHO:s expertgrupp och anpassade sedan kunskapsbilden till svenska och lokala förhållanden.

Detta gav en lista på tio potentiella riskområden på förvaltningsnivå. Det handlade till exempel om brister i dokumentation och uppföljning samt olika kompetensbrist- och arbetsmiljöområden, och man har till Ivo angett hur man arbetar inom varje område.

– Det är områden vi arbetat med tidigare, men att arbeta med brister i teamarbetet är nytt. Det handlar om kommunikation mellan olika yrkeskategorier och medarbetare, och här gäller det att arbeta på ett sätt som stärker patientsäkerheten, säger Monica Radeberg.

Kravet på egenkontroll för vårdgivare

Enligt Socialstyrelsens förskrifter ska vårdgivaren utöva egenkontroll. Denna ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.
Egenkontrollen kan innefatta:

  • jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister
  • jämförelser av verksamhetens resultat, dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter
  • jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat
  • målgruppsundersökningar
  • granskning av journaler, akter och annan dokumentation
  • undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet
  • analys av uppgifter från patientnämnder
  • inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter

Källa: Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2020:64